För några år sedan fick boken Jämlikhetsanden ett stort genomslag i Sverige, en bok som driver tesen att det i rika länder framför allt är inkomsternas fördelning snarare än deras nivå som spelar roll för folkhälsan.

Nu tillbakavisar Andreas Bergh dessa slutsatser. När han, tillsammans med ytterligare två forskare vid Lunds universitet, Daniel Waldenström och 
Therese Nilsson, gjort en systematisk genomgång av forskningsläget finner de motstridiga resultat beroende på hur och enligt vilken metod forskningen utförts. Deras slutsats är i stället att människors inkomstnivå – deras faktiska ekonomiska resurser, oavsett hur det relateras till andra människors – är det mest intressanta utifrån folkhälsoaspekt.

Därför menar Andreas Bergh att höjda flerbarnstillägg är ett exempel på en vettig politisk åtgärd för den som vill förbättra folkhälsan.

– För att det är ett bidrag som med ganska stor träffsäkerhet går till hushåll med knappa marginaler, förklarar han när Feministiskt perspektiv ringer upp.

Resursstarka gynnas

Andreas Bergh säger att det finns fler exempel på effektiva åtgärder. Ett sådant är att höja lägstanivån i pensionssystemet, ett annat att höja barnbidraget generellt. Det sistnämnda är dock både dyrt och mindre träffsäkert, menar han, eftersom det även gynnar resursstarka hushåll.

– En ytterligare väg är att föra en politik för ekonomisk tillväxt, som ökar inkomsterna. Vi ser att när vi har tillväxt i Sverige stiger alla löner, och de flesta socialförsäkringsersättningar också. Undantag är dock studiestöd och socialbidrag.

Men alla löner stiger inte lika mycket. Heltidslönen för arbetarkvinnor är i genomsnitt 20 700 kronor i dag. Den kollektivavtalsenliga lönen för ett kvinnodominerat yrke som städare ligger på 18 770 kronor, medellönen för ett vårdbiträde med 6 års erfarenhet ligger på 18 101 kronor – vilket ska jämföras med genomsnittslönen för samtliga: 27 700 kronor per månad.

Andreas Bergh menar att kvinnor är värre drabbade av ekonomiskt relaterad ohälsa i Sverige, eftersom kvinnor har lägre inkomst generellt.

Är det möjligt att, utifrån en hälsoaspekt säga att golven i kollektivavtalen i de kvinnodominerade branscherna är för låga i Sverige?

– Ja, absolut! Men vi talade om politiska åtgärder för folkhälsan och politikerna bestämmer ju inte hur kollektivavtalen ser ut, det gör parterna. Men lönerna i offentlig sektor kan de däremot påverka.

18 procent av den arbetande befolkningen är inte fast anställd. Mest utbredda är de otrygga anställningarna inom kommuner och landsting. Enligt Kommunals lönestatistik var medellönen för visstidsanställda i kommunsektorn förra året 9 150 kronor i månaden. Före skatt.

Trots det är inte Andreas Bergh övertygad om att en lag om rätt till heltid är en effektiv åtgärd för att stärka folkhälsan.

– Risken är att en sådan åtgärd blir bra för några, de som får heltiderna, men att andra blir arbetslösa. Det är troligt att vissa arbetsgivare skulle låta bli att anställa. I dåliga tider, som nu när vi ser många stora varsel, är den bästa politiken antagligen inte att göra det dyrare att anställa. Då riskerar arbetslösheten att stiga, säger han.