I veckan bjöd Diskrimineringsombudsmannen till dialogsamtal med civilsamhällets kvinno- och jämställdhetsaktörer. Det var första gången sedan myndighetssammanslagningen för fyra år sedan, och mer än 20 organisationer hade hörsammat inbjudan.
Över 20 organisationer och föreningar hade hörsammat DO:s inbjudan till dialogsamtal om könsdiskriminering i veckan. Bland deltagarna fanns bland andra kvinnojourerna, Sveriges kvinnolobby, Interfem, Kvinnofolkhögskolan och Män för jämställdhet med flera.
Nya DO, Agneta Broberg, presenterades sig under mötet och var noga med att understryka att myndigheten fortfarande ser de ideella aktörerna som viktiga samarbetspartners i arbetet mot diskriminering.
– Vi har genomgått ett intensivt och omfattande utvecklingsarbete, genomfört en hel del organisatoriska förändringar och börjar nu kunna släppa problemen med detta. Det är precis lika viktigt med dialogmöten som tidigare, sade hon bland annat.
Eva Nikell, tidigare verksam på JämO, berättade att DO har för avsikt att bjuda in alla organisationer som arbetar för att främja lika rättigheter för kvinnor och män till dialogmöte minst en gång om året:
– På liknande sätt vill vi träffa organisationer som motverkar etnisk diskriminering, eller åldersdiskriminering eller funktionshinderrörelsen som arbetar för full tillgänglighet i samhället.
Lönegapet störst bland tjänstemän
Under eftermiddagen berättade olika handläggare från DO om myndighetens övergripande uppdrag och verksamhet, typiska rättsfall och pågående granskningar. Det handlade bland annat om gravida kvinnors rätt till sjukpenning, trakasserier och sexuella trakasserier i skolan, lönekartläggningar och jämställdhetsplaner.
– Enligt Medlingsinstitutet är gapet mellan kvinnors och mäns löner som störst bland privata tjänstemän, berättade Linnea Björnstam, utredare på Granskningsenheten. Så vi började helt enkelt vår granskning i två branscher där det finns många privata tjänstemän, fortsatte hon. Det rör sig om finans och försäkring samt information och kommunikation.
Senare i år kommer det svenska undantaget från EU-direktivet angående skillnader i försäkringstjänsterna att upphöra. Från och med 21/12 ska likhet inför försäkringstjänster gälla kvinnor och män även i Sverige.
Statistiska synergieffekter
Eva Nikell kunde också berätta om intressanta statistiska konsekvenser av sammanslagningen av myndigheterna. Till exempel att bland fallen av anmäld etnisk diskriminering var en majoritet anmälningar av romer, och tittade man närmare på statistiken framgick att den huvudsakliga anmälare var en kvinna.
En uppgift som kom upp under eftermiddagen var hur vi statistiskt kan förhålla oss till ett tredje kön. Kerstin Jansson berättade att statistikerna på SCB plötsligt hörsammat myndighetens frågor runt detta.
– Nästa allt jämställdhetsarbete bygger på statistik baserat på tvåkönsnormen. Vad händer om vi börjar med att räkna ett tredje kön? Det tycker jag att ni kan fundera på, avslutade Eva Nikell innan deltagarna ombads lista sina önskemål till DO i så kallade bikupor.
