Bland utrikes födda kvinnor är sysselsättningsgraden 60 procent. Det är betydligt lägre än bland utrikes födda män såväl som bland inrikes födda kvinnor och män. Allra svårast att komma in på arbetsmarknaden har kvinnor som kommit till Sverige som flyktingar eller som anhöriga till flyktingar. Det är dessa som står i fokus för AKKA-utredningen*.

En vanlig förklaring till att nyanlända kvinnor har lägre sysselsättning är att de inte vill eller kan arbeta. Detta stämmer inte, skriver regeringens utredare Elin Landell i DN. AKKA-utredningens slutbetänkande visar däremot att nyanlända kvinnor systematiskt missgynnas när det gäller stöd till etablering på arbetsmarknaden i Sverige.

Ett exempel är att nyanlända kvinnor i lägre utsträckning än män får ta del av arbetsförberedande insatser, vilket enligt utredningen beror på könsstereotypa föreställningar hos arbetsförmedlare.

– När man gör etableringsplaner för kvinnor på Arbetsförmedlingen förekommer det att man lägger in aktiviter som att hämta barnen på förskolan. Men de här aktiviteterna ska ju handla om insatser som hjälper människor att få jobb, inte hur man ska hitta till dagis, säger Elin Landell till Sveriges Radio.

Ändrad föräldraförsäkring

Ett annat hinder är bristande information om förskolans fördelar samt motstridiga ekonomiska incitament för nyanlända kvinnor. Elin Landell menar att vårdnadsbidrag och möjligheten att ta ut föräldrapenning för äldre förskolebarn hämmar nyanlända kvinnors arbetskraftsdeltagande.

Hon föreslår därför att föräldraförsäkringen förändras så att antalet dagar föräldrar kan ta ut efter att barnet fyllt 4 år begränsas. Integrationsminister Erik Ullenhag (FP) säger i en kommentar att förslaget ska genomföras; det finns redan med i regeringens höstbudget. Resten av utredningens förslag ska ut på remiss.

När förslaget om förändrad föräldraförsäkring presenterades i ett delbetänkande i våras möttes det av kritik från flera håll, bland annat sades det innebära ett avsteg från principen om lika välfärd för alla. Elin Landell håller inte med. Hon säger till Feministiskt Perspektiv att det snarare är så att föräldraförsäkringens nuvarande utformning inte tar hänsyn till att människor flyttar mellan länder, utan utgår från att alla barn är födda i Sverige.

– Syftet är att man ska ha möjlighet vara hemma med barnen när de är små. Men i och med att konstruktionen är sådan att även den som invandrar med ett barn som är fyra år får lika många dagar, 180 dagar oavsett hur gammalt barnet är, då blir det här en fälla i stället, säger Elin Landell.

Vårdnadsbidraget kvar

Enligt delbetänkandet uppmanar 40 procent av kommunerna nyanlända kvinnor att avbryta sin sfi-undervisning om det minskar deras behov av försörjningsstöd. Detta eftersom kommunerna enligt nuvarande regler ska uppmana sökande att ta ut de ersättningar som går att få innan de söker försörjningsstöd.

– Det ligger nära till hands för kommunerna att spara pengar genom att kvinnan stannar hemma och tar hand om barnet själv, i stället för att påbörja sfi och komma in på arbetsmarknaden, säger Elin Landell.

Ni skriver också i utredningen att vårdnadsbidraget kan leda till minskat arbetskraftsdeltagande, men föreslår inte att det ska tas bort?

– Det hade vi kunnat göra, men det här är ju en utredning på uppdrag av regeringen så det kändes inte meningsfullt att föreslå det, eftersom det är regeringen som har infört vårdnadsbidraget.

Om du fått uppdraget av någon annan, hade du då föreslagit att det skulle tas bort?

– Ja. Det står klart och tydligt i utredningen att vårdnadsbidrag på motsvarande sätt som föräldrapenning är en fälla för kvinnor. Min uppfattning är att vårdnadsbidraget är kontraproduktivt. Andelen utrikesfödda bland dem som tar ut vårdnadsbidraget har ökat med 30 procent sedan det infördes. Det är en fälla för kvinnorna och motverkar arbetslinjen. 92 procent av dem som tar ut vårdnadsbidraget är kvinnor.

Utredningens viktigaste förslag är, enligt Elin Landell, införandet av ett nytt arbetsmarknadspolitiskt program – introduktionsgarantin – för nyanlända anhöriginvandrare som inte omfattas av det arbetsmarknadsstöd som riktas till flyktingar enligt etableringslagen. Programmet föreslås omfatta arbetsförberedande insatser och sfi (svenska för invandrare).

– Det är en bit i arbetsmarknadspolitiken som saknas idag, konstaterar Elin Landell.

I utredningen beskrivs även hur nyanlända kvinnors möjligheter till arbete begränsas av att arbetsgivare diskriminerar arbetssökande som är utrikes födda.

Har utredningen några förslag på hur arbetsgivares diskriminering ska minska?

– Nej, vi har inte gått in på efterfrågesidan alls, utan har bara tittat på utbudssidan, alltså på arbetskraftsdeltagandet. Delen om arbetsgivares diskriminering är med för att ge en bild av vilken arbetsmarknad som möter nyanlända. Men det låg inte i uppdraget att föreslå åtgärder mot det, säger Elin Landell.

Däremot föreslår utredningen åtgärder mot andra former av diskriminering, påpekar hon, till exempel mot att kvinnor inte får tillgång till lika relevanta och arbetsrelaterade förberedande insatser som männen får i mötet med Arbetsförmedlingen.

– Vi uppmanar Arbetsförmedlingen att jobba med bemötandefrågor för att säkerställa att de gör en bedömning utifrån individens behov, och inte utifrån bilden de har av en nyanländ kvinna, som sällan stämmer med verkligheten.

Åtgärder mot arbetsgivares diskriminering finns det dock ingen utredning som tittar på i nuläget, enligt Elin Landell. Hon är tveksam till att en statlig offentlig utredning kan komma åt den typen av diskriminering.

– Arbetsgivare styr sig själva, man kan inte beordra arbetsgivare att anställa eller bedöma på annat sätt. Man kan bara visa på skevheter och så har vi en diskrimineringslag som säger att det är förbjudet att diskriminera. Men förhoppningsvis finns det arbetsgivare som läser den här utredningen och tänker till angående vad de själva har för bild av nyanlända kvinnor.

Feministiskt Perspektiv återkommer med fler röster om nyanlända kvinnors etablering på arbetsmarknaden i nästa nummer.