Utifrån samma slutsatser som Stina Wirsén dragit när det gäller böckerna anser Viveca Motsieloa att den tecknade bioaktuella barnfilmen, Liten Skär och alla små brokiga, där Lilla Hjärtat är en av karaktärerna, också borde sluta visas.

– Jag förstår att det finns stora ekonomiska intressen inblandade, men om hon är genuint ledsen för att figuren upplevts som rasistisk så borde hon försöka förhindra all försäljning och fortsatt spridning av henne, säger Viveca Motsieloa.

Sedan tecknaren Stina Wirséns film Liten Skär och alla små brokiga hade premiär i höstas har det pågått en intensiv debatt om en av dess figurer, Lilla Hjärtat, som av flera debattörer tolkats som en reproducering av en rasistisk stereotyp – en så kallad pickaninny. En av kritikerna är frilansskribenten Oivvio Polite, som i en kritisk artikel i Expressen bland annat skriver att pickaninnyn “använts som ett verktyg för att avhumanisera svarta barn”.

I artikeln påpekade han också att Stina Wirsén, genom licensieringsföretaget Plus Licens, har sålt rättigheterna till serien Brokiga, där Lilla Hjärtat är en av figurerna, till ett antal svenska och utländska företag. Framför allt är det japanska företag som köpt dem, och letar man på nätet hittar man i dag serien på allt från tekoppar och haklappar till påslakan och kuddar.

Igår kom så Wirsén med beskedet att hon, efter att ha tagit till sig av “den konstruktiva kritiken”, nu bett förlaget Bonnier Carlsen att sluta distribuera pekböckerna Aj, Hej, Bang, Oj, Gul och Sov, där Lilla Hjärtat är en av karaktärerna. De har hittills sålt i 40 000 exemplar.

Etnologen Viveca Motsieloa, själv med afrosvensk bakgrund, och en av dem som engagerat sig i debatten, välkomnar beskedet att böckerna slutar säljas.

– Men det allra bästa hade ju förstås varit om Stina ritat om figuren. Nu får vi – som vanligt – välja på att framställas stereotypt eller inte finnas med alls.