I december 2011 träffade jag Ola Shabah i Kairo för att tillsammans med två andra aktivister besöka vallokalerna under Egyptens första parlamentsval efter Mubaraks fall. I dag, ett år senare, såg jag bilden av hennes sönderslagna ansikte. Hon togs, tillsammans med andra aktivister, gisslan den 5 december och misshandlades svårt. Mostafa Mohie, journalist och vän med Ola Shabah, berättade att det var president Morsis anhängare som attackerade sekulära oppositionella i Kario och att de behöll Ola och misshandlade henne under fyra timmar i fångenskap, innan de släppte henne. De andra är fortfarande kvar hos presidentens och det muslimska brödraskapets anhängare, enligt Mouhie.

– Det som hände Ola Shabah hände även andra aktivister, Lina Megahed och Mai Saad och många andra kvinnor som jag personligen inte känner, säger han.

Ola Shabah efter fyra timmar som gisslan hos Morsi-anhängare.

En jurist från Muslimska Brödraskapets sade senare på torsdagen, enligt Ahram Online, att pro-Morsi grupper under onsdagen gripit och kvarhållit 83 oppositionella, som enligt dem var beväpnade och huliganer.

När jag för ett år sedan träffade Ola i en förort i Kairo var hon stressad och hostade fortfarande oroande kraftigt på grund av all tårgas hon andades in under striderna. Den då 33-åriga Ola hade hämtat sitt barn från skolan den dagen och lämnat barnet hos någon för att sedan springa hela vägen med sin ryggsäck till oss som väntade på henne i Ungdomskoalitionens vallokal. Gruppen som Ola arbetar med består av revolutionära ungdomar, både vänsterorienterade och religiösa, som tror på social rättvisa och revolutionens anda.

”Det känns som om jag inte har sovit sedan revolutionen startade i januari. Är helt slut men det är som det är, vi måste kämpa dag och natt”, sade hon. När jag intervjuade henne för Feministiskt Perspektiv under färden till olika vallokaler uttryckte hon sig klart om att hon inte är feminist. ”Jag förstår, men du är mer feminist än många som påstår sig vara det”, svarade jag, men hon tyckte inte om svaret!

Jag kände igen hennes argument från efter revolutionstiden i Iran. Unga kvinnor ville inte tala om kvinnoförtrycket, det fanns mer akuta saker att ta itu med, tyckte de. Delvis var det sant, det handlade om liv och död, fast på männens villkor. Detta förstod kvinnorna senare. De aktiva kvinnorna inom politiska partier och organisationer såg sig själva inte som ”kvinnor”, de ville inte få en sekundär position i kampen genom att vara ”kvinnor”. De gjorde allt som killarna gjorde, tog risker och kämpade, fast mer. De ville inte hamna i offerposition eller skilja sig från gruppen genom att tala om kvinnoförtrycket. Senare skrev de att de tänkte fel!

Den dagen som jag följde med Ola observerade jag stolt hur tuff och stark hon är. Hon tog striden med alla som hon diskuterade med och i synnerhet med brödraskapets anhängare, en totalt orädd människa, skrev jag i mina anteckningar. Av erfarenhet visste jag att en sådan uppkäftig och orädd kvinna kommer för eller senare att straffas av det patriarkaliska samhället. Tyvärr blev det så. Men som en egyptisk kvinna, reser hon sig igen från sjukhussängen och ger sig ut igen på Kairos gator för att mobilisera ungdomar mot den nya diktaturen som försöker etablera sig för att härska. Hon har faktiskt sagt att hon ställer upp på ett tv-program på torsdagskvällen för att berätta om det som hänt henne för det egyptiska folket!

I nyhetsprogrammets fjärde minut inleds inslaget med Ola Shabah.

Journalsten och aktivisten Mostafa Mouhie berättar att många kvinnor blev misshandlade på gatorna under natten till torsdagen. Bilder och videoklipp sprids över de sociala medierna som bekräftar Mouhies, och kvinnoorganisationers, berättelser som vittnar om ett krig mot kvinnorna i Egypten. Brödraskapet slår och kvinnorna slår tillbaka.

– Det organiseras fler demonstrationer av de sekulära krafterna på fredag och lördag. Vi fortsätter kämpa, vi ger inte upp.

Kvinnor som försöker protestera mot president Morsi och nya konstitutionen får stöd av andra oppositionella men blir nedtystade av hans anhängare.

Bakgrund till striderna

Muhammad Morsis konstitutionella deklaration den 22 november som ger presidenten obegränsad makt fram tills en ny konstitution skrivits, har mött starkt motstånd av oppositionen. Dessutom vill Morsi genom en folkomröstning godkänna förslaget till en konstitution som i praktiken skrivits av Muslimska Brödraskapet och enligt den sekulära oppositionen samt kvinno- och människorättsorganisationer, är odemokratisk och uppfyller inte revolutionens krav och mål.

Den massiva mobiliseringen av människor i Egyptens storstäder som Kairo och Alexandria mot Morsis dekret och mot konstitutionen, skrämde brödraskapet som missbedömde oppositionens mobiliseringskraft. Liberaler och vänster visade tillsammans att de har mer eller mindre lika mycket stöd hos befolkningen som brödraskapet och salafisterna har. En annan anledning till att hundratusentals gick ut på gatorna och omringade presidentpalatset och begärde Morsis avgång var att många av de som röstade på Morsi anslöt sig till oppositionens demonstrationer. De uttalar besvikelse över Morsi och brödraskapet, både på det ekonomiska och politiska planet.

För att slå emot oppositionen och försvara Morsi, som flydde från presidentpalatset och har hållit tyst under gatustriderna de senaste dagarna, mobiliserade brödraskapet sina krafter i koalition med Salafisterna. Detta för att fylla gatorna på onsdagen den 5 december och skingra oppositionen som belägrade presidentpalatset och tältade på Tahrir-torget. Enligt sekulära aktivister, bussades brödraskapets anhängare från andra städer till Kario och de flesta var beväpnade när de attackerade oppositionella demonstranter. Maktkampen mellan de sekulära som gjorde den egyptiska revolutionen möjligt och Muslimska Brödraskapet fortsätter under de kommande dagarna och avgörs på gatorna, menar de aktivister jag har pratat med.

Totalt har 450 rapporterats skadades och 6 döda under oroligheterna i Egypten den 4 och 5 december.