I antologin Rena hem på smutsiga villkor? som kommer ut i dagarna presenteras aktuell forskning om vad som har hänt på den svenska arbetsmarknaden sedan rut-avdraget infördes. Den växande efterfrågan på hushållstjänster globalt diskuteras också med fokus på migration och internationell arbetsfördelning. Feministiskt Perspektiv ställde tre frågor till Anna Gavanas, en av bokens redaktörer.
Varför är det viktigt att koppla de hushållsnära tjänsterna till migration och globalisering?
– De växande hushållstjänstemarknaderna i Sverige och resten av världen är beroende av utlandsfödd arbetskraft. Bland dem som arbetar i branschen finns en överrepresentation av kvinnlig och utlandsfödd arbetskraft, speciellt i storstäderna. Detta är något som går igen långt bak i historien: i tider av stor brist på arbetskraft och stora löneskillnader mellan Sverige och utlandet har hushållstjänster mest utförts av utlandsfödda kvinnor. Ett exempel vi går in på i boken är tyska kvinnor som arbetade i svenska hem under 1950talet.
Vilka är de vanligaste missuppfattningarna om arbetet i branschen?
– Det finns en utbredd uppfattning att den växande hushållstjänstemarknaden på samma sätt gynnar alla kunder och hushållsarbetare överlag, men vi breddar perspektiven och diskuterar de olika förhållanden som råder i olika delar och aspekter av marknaden. Detta är en bransch där kollektivavtal och facklig anslutning i dag saknas för den övervägande delen av dem som arbetar där. Vi nyanserar bilden av dem som köper och dem som säljer och utför hushållstjänster i olika sammanhang och belyser erfarenheter ur en rad olika perspektiv. En missuppfattning är att rut-avdraget har ersatt en ”svart” marknad med en ”vit”. Vi belyser istället fortgående samband mellan ”svarta” och ”vita” aktörer och strategier.
Hur vill du att boken ska påverka rut-debatten?
– Jag skulle vilja att boken bidrar med mer kunskap om vad som faktiskt händer på hushållstjänstemarknaden, som underlag till diskussioner och vidare studier av en bransch under utveckling. Framför allt skulle jag vilja att boken bidrar till att man i svenska diskussioner han höja blicken utanför RUT-debatter och se de internationella sammanhang, kontraster och historiska processer vi ingår i.