Malmö Högskola planerar att införa antagningsstopp på alla kurser i arbetsvetenskap och även på genusvetenskap 2 och 3. Det preliminära beslutet togs i början av februari av rektor Stefan Bengtsson. Beslutet om var nedskärningar ska göras baseras på underlag från de olika fakulteterna. Fakulteterna har gjort sina bedömningar baserat på bland annat antal studenter på kurserna, arbetsmarknadens behov av olika kunskaper och Malmö högskolas strategi och profilering.
– När det gäller genusvetenskap 2 har kursen i snitt runt tio studenter per termin, och genusvetenskap 3 har inte getts sedan 2009 eftersom för få har sökt. Det är helt enkelt för små kurser, säger Stefan Bengtsson.
Arbetsvetenskapen på Malmö Högskola är däremot en mycket populär kurs. Enligt Verket för högskoleservice (VHS) hade 147 personer sökt Arbetsvetenskap 1 inför vårterminen 2013. Kandidatprogrammet personal, arbete och organisation – där arbetsvetenskapen är huvudämne – får även det antagningsstopp. Inför våren 2013 sökte 752 personer till programmet.
– Vi har valt att ha antagningsstopp på arbetsvetenskapen och programmet eftersom det finns en överproduktion av utexaminerade på det här området i Sverige, berättar Stefan Bengtsson.
Stark kritik
Beslutet att stoppa undervisningen i genusvetenskap och arbetsvetenskap har fått stark kritik, bland annat från en grupp studenter på Malmö Högskola. Sigrid Rehnberg är en av dem.
– Arbetsvetenskapen är ett jättepopulärt program som har ett unikt perspektiv eftersom den har ett arbetstagar- istället för ett arbetsgivarperspektiv. Genusvetenskapen passar in under högskolans profilering. Det är lite som att rektorn vill ändra profileringen och göra om högskolan. Det känns läskigt – vi har ju valt Malmö Högskola på grund av profileringen precis som många andra studenter, säger Sigrid Rehnberg.
Hon tycker att genusvetenskapen ska få vara kvar oavsett antal studenter – andra faktorer är viktigare när det gäller kursens vara eller icke vara.
– Genusvetare behövs både på arbetsmarknaden och i samhället i stort. Kursen ger så pass viktiga perspektiv att de inte får gå förlorade. Dessutom är det inte så konstigt att få söker till genusvetenskapen – Malmö Högskola har ju inte gjort reklam för genusvetenskapen. Många vet inte ens att den finns!
Men den profil som högskolan har byggt upp kommer inte försvinna enligt Stefan Bengtsson.
– Jag förstår om eleverna är oroliga för det, men det kommer inte hända. Det handlar om att vi ska lägga ner två kurser med för få sökande. Vi borde istället vara bekymrade över varför vi har så få studenter på genusvetenskapen.
Inga självklara val
Bengtsson säger sig ha respekt för den kritik som riktas mot beslutet att sätta antagningsstopp på genusvetenskapen och arbetsvetenskapen. Det visar att både elever, lärare och omgivningen är engagerade i frågan. Så hur ser hans egna kunskaper om genus ut?
– Min erfarenhet av genusvetenskap är ytterst begränsad, men detsamma gäller för de flesta vetenskapliga discipliner som finns på Malmö högskola. Min uppgift som rektor är att ha en övergripande kunskap och se helhetsperspektivet, säger Stefan Bengtsson.
Han menar att besparingarna innebär svåra men nödvändiga prioriteringar:
– För att kunna ta beslut här måste vi jämföra saker som är i princip ojämförbara. Men vi måste ändå göra det, för utan nedskärningar riskerar vi att få ett stort ekonomiskt underskott och det är ännu värre på sikt. Det finns inga självklara val, men vi måste lägga ner vissa utbildningar. Om vi bara skulle skära ner litegrann överallt så riskerar vi att kvaliteten på alla utbildningar försämras för mycket.
Jämställdheten brister
Att det finns brister i jämställdheten på Malmö Högskola har Tuija Muhonen, professor i arbetsvetenskap på skolan visat i en studie. Kvinnorna i studien känner att de inte har samma inflytande som männen, har lägre lön och att det är svårare för kvinnor att göra karriär på skolan.
Stefan Bengtsson ser väldigt allvarligt på forskningsresultatet och säger att något måste göras. Men han tror inte att genusvetenskapen är avgörande för att förbättra jämställdheten på Malmö Högskola.
– Det finns ju helt klart en kompetenskoppling, men vi tror att det måste gå att öka jämställdheten ändå. Massa organisationer runt om i Sverige har lyckats jättebra med jämställdheten utan att ha genusforskning hos sig. Jag tror att vi ska passa oss för att säga att genusvetenskapen skulle vara en förutsättning för ett bra jämställdhetsarbete.
Stefan Bengtsson vill komma åt högskolans jämställdhetsproblem genom att studera och granska de olika områdena där problemen förekommer, till exempel inom rekrytering och fördelning av undervisningstid. Bengtsson har dock inga konkreta planer på hur detta ska ske.
Att beslutet om antagningsstopp på arbetsvetenskapen fattats kort efter att Tuija Muhonens studie släppts väcker farhågor hos studenterna.
– Det är som om kritiska linjer inte ska finnas på Malmö Högskola längre. Vart är den akademiska friheten på väg? säger Sigrid Rehnberg.
Rektor Stefan Bengtsson tycker att kritiken är upprörande.
– Det är synd att saker blandas ihop. Jag har väldigt tydligt tagit ställning och visat att det som sker på högskolan enligt rapporten inte är okej. Rapporten var ett ordentligt uppvaknande för oss och det finns ingen tvekan om att vi kommer att jobba med det här. Påståendet att jag då systematiskt skulle försöka tysta kritiken genom att lägga ner arbetsvetenskapen känns inte alls bra.
Sigrid Rehnberg menar att genusvetenskapen och arbetsvetenskapen kan räddas. Hon anser att det finns alternativa besparingsmöjligheter och tänker inte ge upp även om det blir antagningsstopp för de två programmen. Hon och de andra studenterna planerar att gå vidare med frågan till Malmö Stad.
Det slutgiltiga beslutet om genusvetenskapen och arbetsvetenskapen tas omkring den 7 mars.
