Venezuelas president Hugo Chavez blev 58 år och hann aldrig svära presidenteden för fjärde gången efter omvalet i oktober. Nyval ska hållas inom 30 dagar, och vinner oppositionen väntar stora förändringar, i hela Latinamerika skriver Ana Valdés.
Chavez är död och en osäker framtid väntar hela kontinenten. Hans projekt om en kontinental oljedukt som kunde göra alla latinamerikanska länder energioberoende hängde mycket på hans karisma och stark vilja. Både Brasilien och Argentina, de starkaste oljeländerna i regionen, var oroliga över projektet.
Boliviansk naturgas har alltid varit ett billigare alternativ men Santa Cruz provinsen, som har de största gasfyndigheterna, har alltid velat göra sig självständig från resten av landet.
Ingen vet i dag om ”chavismo” har någon direkt arvinge eller om reformerna hängde samman med den karismatiske ledare som ledde Venezuela i så många år. Nya val ska hållas om trettio dagar och oppositionen är segerviss, deras största rival, mannen som folket älskade, är borta och alla sörjer honom.
Uruguays president, José Mujica och Cristina Kirchner, Argentinas president, flög i dag till begravningen, som ska äga rum i Caracas den här veckan.
Rykten att Fidel Castro själv vill närvara har spritts via de sociala medierna, Castro var Chavez mentor i många år och det var på Kuba som Chavez utkämpade sin tvååriga kamp mot cancern.
Kuba har all anledning att vara oroliga, de fick billig olja från Venezuela i utbyte mot läkare och mot lärare som alfabetiserade två miljoner invånare. Kubas betydelse i Chavez sociala förändringar är stor och det råder osäkerhet kring de fortsatta relationerna om oppositionen vinner valet.
Detsamma gäller Iran, president Ahmadinejad har varit på besök i Caracas flera gånger och såg Chavez som en nära allierade. Detsamma gällde Kina, som har investerat stora belopp både i Venezuela och i kontinenten.
När nyheten om Chavez död nådde USA var det många som blev lättade, USA har länge sponsrat den venezolanska oppositionen och Chavez sparade inte på orden när han dömde ut USA:s regeringar som korrupta och arroganta.
Det var till Obama som presidenten Chavez gav en bok av den uruguayske författaren Eduardo Galeano, ”Latinamerikas öppna ådror”, som Galeano skrev 1971 och som fortfarande är en mycket adekvat analys av relationerna mellan USA och Latinamerika.
Chavez såg sig själv som arvtagare till Simon Bolivar, den venezolanske befrielsehjälten som dog i Colombia och som drömde om att bygga en latinamerikansk republik som påminde om USA, en federation av likvärdiga stater som enades kring en gemensam utrikespolitik. Chavez hade en liknande dröm och kallade Venezuela för Republica Bolivariana de Venezuela, som en hyllning till Bolivar och hans dröm.
Latinamerikas fattiga sörjer Chavez och Eduardo Galeano skrev en fin text om den man som president Bush och andra kallade för djävul.
Venezuela är ett av Sydamerikas största länder och kommer att möta stora utmaningar i framtiden. Om vicepresidenten Madura, som blev vald av Chavez som hans arvtagare, blir vald till president är det ganska säkert att han kommer att följa Chavez väg. Om oppositionen vinner kommer Venezuela och hela Latinamerika att se stora förändringar.