Anne Berkeley, mest känd som filosofen George Berkeleys fru, var en imponerande kvinna som fallit offer för antagandet att kvinnor förr inte hade mycket att tillföra genom sin kunskap.

I artikeln "Anne Berkeley’s Contrast: A Note", i Berkeley Studies diskuterar Dr. Stefan Storrie (professor på Trinity College Dublin i Irland och Postdoctoral Fellow för Irish Research Council) Anne Berkelys akademiska och filosofiska karriär med fokus på Anne Berkeley som huvudförfattare av en bok i två volymer. Storrie inleder artikeln med att uppmärksamma det faktum att Berkeleys författarskap är föga känt: ’Enligt min vetskap har inte existensen av Anne Berkleys verk noterats av någon forskare som studerat George Berkeley’.

I artikeln funderar Dr. Storrie över hur Anne Berkeleys uppfattningar och åsikter formade George Berkeleys tankar och arbete: ’Vi kan med största säkerthet anta att de diskuterade och utbytte ideér under sina 25 år tillsammans. Jag tror att om vi kunde lära oss mer om Anne så kunde vi också lära oss mer om Georges filosofiska och personliga utveckling’.

Feministiskt Perspektiv har talat med Dr. Stefan Storrie om hans forskning om Anne Berkeley.

– Några av Annes texter har fått viss uppmärksamhet; hennes brev till far och son Samuel Johnson, hennes annoteringar i Stocks Life of George Berkeley och hennes anteckningar i manuskriptet som kallas ”The Chapman MS”. Men hennes längsta, och i min mening filosofiskt mest intressanta verk, den två volymer långa boken med hennes brev till Adam Gordon som kallas för The Contrast, har helt ignorerats.

– Breven Anne skrev till Samuel Johnson och hans son med samma namn kan bäst beskrivas som långa, löst struktuerade evangeliska predikan. De är därför inte särskilt inbjudande, inte ens för den mest hänförda Berkeley-historiken, och detta tror jag har varit allmänt avskräckande. Men jag tror också att det är svårt att undgå tanken att faktumet att Anne var kvinna också har spelat en viktig roll. Titeln till den enda artikeln om hennes anteckningar i Chapman MSet säger en del: ”Mrs George Berkeley and her washing machine”.

– Poängen med denna artikel är att fastslå att Anne var den första som skrev ner orden ”washing machine”. En ganska trivial betraktelse även fast det nu är officiellt accepterat i den nya upplagan av Oxford English Dictionary. Om Anne hade varit man hade författarna förmodiligen nämnt och diskuterat den högst intressanta lista av böcker som hon ämnade läsa över de närmsta månaderna, till exempel, Plutarchs Paralell lives och vad hon kallar History Ld Clarendons som förmodligen syftar till någon av Edward Hydes verk The history of Rebellion and Civil War in Ireland eller History of the Rebellion and Civil Wars in England.

Blev du förvånad när du upptäckte att Annes skrivande inte ansågs betydelsefullt?

– Ja det blev jag. Visst fanns det ’filosofiska par’ i denna period, jag tänker närmast på Émilie du Chatelet och Voltaire, men makarna Berkeley tycks ha haft ett gemensam projekt inom religion, politik och etik som närmast är unikt.

– Deras missionärsuppdrag som började med att som nygifta resa till USA för att starta ett kristet universitet på Bermuda fortsattes av Anne långt efter hennes makes död, då hon skickar nya böcker och översätter manuskript som sänds till far och son Samuel Johnson som båda var rektorer på Columbia University. Deras huvudsakliga politiska idé handlade om ekonomisk självständighet för Irland från Storbritannien. Men som filosof är det samarbetet inom etij och filosofi i vid mening som har varit mitt huvudintresse.

– Under deras 25 år långa förhållande måste de ha spenderat mycket tid med att diskutera filosofiska frågor. Annes förståelse av biskopens unika filosofiska synsett och också hennes kuskap om hans filosofiska fiender (Shaftesbury och Bollingbroke i synnerhet) kan man se tydligt i hennes kommentarer till Stocks Life of George Berkeley och i hennes Contrast. Jag tror faktiskt att deras samarbete var djupare än så och jag håller i skrivande stund på att forska i frågan om hur Annes etiska synsätt påverkade, jag vill även säga förändrade, Georges moralfilosofi och troligen hans uppskattning av antik filosofi, i synnerhet stoicism.

– Kanske är det faktum att ett sådant filosofiskt partnerskap var ovanligt som har gjort att tidigare generationers Berkeley-vetare har förbisett Annes betydelse. Men, som jag ser det, så borde precis det unika i situationen genast ha givit filosofer och idéhistoriker en uppenbar anledning att fördjupa sig i Annes verk. Även här tror jag det är svårt att kringgå idén att kön har spelat en roll.

Hur fick du inspiration till artikeln?

– Inspiration kom från två håll. Det började med att jag reagerade på att George i ett kritiskt skede av den tredje dialogen i Alciphron nämner ’kvietism’, en form av kristen mysticism. Den allmänna upfattningen om Quietism (och stoicism vilket George likställer med kvietism) i Alciphron är att han ser det som negativt och sätter det i samma fack som Shaftesbury’s moral-filosofi. Jag tyckte tvärtom att han verkade säga att dessa etiska synsätt hade viss legitimitet. Sen mindes jag att jag läst någonstans att Anne var kvietist och att detta borde stödja min tes då det vore konstigt om George hade besvärat sig med att offentligt kritisera sin frus religiösa position.

– Så jag började gräva och fann då Annes Contrast. Till min förvåning uptäckte jag att detta verk inte nämnts av någon Berkeley-kännare. Då den var filosofiskt relevant var det självklart att jag skulle skriva artikeln. Att jag fann att Annes kommentarer rörde den sektion av Alciphron som jag var intresserad av och bekräftade min förståelse av vad Berkeley vill säga, att konsekvent kvietism och stoicism är en legitim etisk ståndpunkt, var en extra bonus och är del av grunden till det vidare ovannämnda projektet jag arbetar på för närvarande.

Hur reagerade du när upptäckte att Annes publikationer inte uppmärksammats av andra Berkeley intresserade?

– Jag var väldigt förvånad. Först trodde jag att jag gjort ett riktigt fynd och att jag upptäckt en skrift som ingen kände till. Så jag gick in till min kollega här på filosofifakulteten på TCD, David Berman (som vet allt som finns att veta om George), och sa att jag hittat ett nytt verk av Anne. När jag nämde vad det rörde sig om sa han dock att den var känd sen tidigare. Han hade tittat lite i den själv men tyckte inte det var mycket av intresse. Därför känns det bra att jag också ’upptäckte’ boken och kunde se dess värde och på så sätt uppmärksamma Anne och hennes fascinerande intellektuella partnerskap med George.

Vad skulle det kunna betyda för kunskapen om George Berkeley om Anne Berkeleys texter fick mer utrymme?

– Jag ser två huvudsakliga konsekvenser. Först tror jag det skulle hjälpa oss förstå mer om Berkeleys filosofiska utveckling. I synnerhet hans morafilosofi i Alciphron (skriven under deras sejour i USA) och vad som närmast kan beskrivas som hans besatthet av att visa att hans filosofi har likheter med olika antika filosofiska skolor i sitt sista storverk, Siris.

– Sen skulle det naturligtvis också vara till hjälp för att visa kvinnors roll som filosofer under 1700-talet. Förhoppningsvis skulle det kunna leda till ett intresse för de kvinnliga filosofer som Berkeley läste och rekommenderade, till exempel Mary Astell (1666-1731), den feministiska filosofen som Berkeley som redaktör inkluderade i sin samling av litteratur för kvinnor, den mycket populära The Ladies Library.