Vad tänker du om jämställdhet?
Omar Mustafa: Om det inte löser sig av sig självt måste man hitta på någonting som kvotering eller vad jag heller talar om som positiv särbehandling. Socialdemokraterna har haft en bra erfarenhet med varannan damernas på sina listor. Det var många som kritiserade det när det infördes, men det har gett många kvinnor möjlighet att komma in i maktstrukturerna och bli kända namn. Det har skapat en utveckling som gör att de börjat komma in av sig själva. Maktstrukturer som bara gynnar dem som redan sitter vid makten måste brytas upp. Samma sak med bolagsstyrelser. Allt som gynnar jämställdhet är bra. Där måste kvinnor bli mer representerade, ta plats.
Men förutom frågan om politisk representation, vad säger du om de områden där Sverige är ihärdigt ojämställt som till exempel löneskillnaden mellan kvinnor och män?
O M: Kvinnor tjänar fortfarande mindre än män. Vi är långt ifrån en optimal jämställdhet. Idealet måste vara jämlikhet. Det skall inte finnas strukturer som diskriminerar människor för att de är kvinnor eller på grund av var de föddes, de skall inte ha sämre lön eller bli hindrade att delta i beslutsprocessen.
Det är vi alla överens om i teorin. Få säger att jämställdhet inte är bra. Men vad kan man göra i praktiken?
O M: Jag har ingen bra lösning. Jag inser problemet. Vi behöver finna metoder för att skapa jämställdhet, lyssna mer på forskningen. För mig är kvinnokampen samma sak som antirasimen. Strukturerna liknar varandra. Det behövs en gemensam kamp. Det är därför jag tilltalas av den postkoloniala feminismen. Den svenska feministrörelsen har en tendens att utesluta den bruna muslimska kvinnans egna perspektiv. Man utgår från premissen att muslimska kvinnor alltid är förtryckta och behöver räddas från sina förtryckare, och förtryckaren är alltid den muslimska mannen eller religionen Islam. Denna premiss bygger på en islamofobisk och neokolonial föreställning
Vad säger du om föräldraförsäkringen?
O M: Vi lever i ett samhälle där kvinnor och män är ute i arbetslivet och samhället ska skapa förutsättningar. Det finns också ett ansvar i de egna hemmen att kvinnor ska kunna ta sig ut på arbetsmarknaden och få sin karriär. Varje enskild man har ett ansvar att vara solidarisk och dela det här med sin fru. Jag själv delar föräldraledigheten med min fru för jag tycker att det är viktigt att min fru får möjlighet att plugga klart, söka jobb, komma in i arbetsmarknaden. Så vi har valt att dela och jag har fått möjlighet att dela hälften av tiden med min dotter. Jag förstår inte folk som uppfattar föräldraledigheten som en belastning, det är en otrolig gåva som finns i det här landet. Men jag kan inte riktigt tycka att jag kan lagstifta om vad enskilda familjer kan göra. Förslaget om tredelad försäkring är ett rimligt förslag.
Och frågan om kvinnliga imamer?
O M: Vad gäller kvinnliga imamer så beror det på hur man definierar imam. Om man menar islamkunnig (som kan utfärda fatwor, som har kunskapen, som kan ha studenter och undervisa) är det självklart att de flesta muslimska universiteten har kvinnliga studenter som får utbilda sig fullt ut. I arabvärlden använder man aldrig ordet imam på det sättet. Imam är den som leder en bön. I de förklaringar om hur bön utförs så är det en manlig böneledare som leder bönen, om församlingen består av män eller om den består av både män och kvinnor. En kvinna kan leda bönen för kvinnor eller för sin egen familj. Självklart ska man kunna vara muslimsk lärd om man är kvinna. Om man tänker på islams historia var det Aisha som var den största lärda personen efter profeten Mohammed, hon förmedlade det mesta av kunskapen om haditherna, hon var en stor ledare, hon var general, hon var politisk ledare. Det är inget främmande, även från en religiös synvinkel, att det finns kvinnliga ledare, kvinnliga lärda. De stora muslimska männen lärde sig av Aisha, hon var deras lärare.
Men varför kan inte en kvinna leda en gemensam bön?
O M: Jag har ingen förklaring till varför kvinnor inte kan leda den gemensamma bönen. I den gemensamma bönen ber könen åtskilt och det är en manlig böneledare som står framför männen. Jag ser inte någon skillnad på kvinnor och män på det sättet. Det finns en historia om en tidig feminist som kom till profeten om frågade varför Koranen endast tilltalade männen. Och då kom det en uppenbarelse från Gud som är jämlikhetsversen (33:35) som går ut på att allt som har sagts om män gäller också kvinnor.
