Det råder ingen tvekan om vikten av att ständigt uppmärksamma och diskutera könsmaktsfrågor inom både socionomutbildningen, forskningen i socialt arbete och i det sociala arbetets praktik. Vi vill dock göra redaktionen och läsarna av Feministiskt Perspektiv uppmärksamma på att Jennie Bergius, tidigare student vid Institutionen för socialt arbete i Göteborg, i sin alldeles utmärkta och intressanta masteruppsats inte studerat socionomutbildningarna som påstås i Feministiskt perspektiv 2013-04-18.

Man kan läsa: ”Socionomutbildningen brister i kunskap om könsmakt vilket leder till att den reproducerar oreflekterade bilder av kvinnor som mödrar och svaga och att orsaksanalys av socialt utsatta kvinnors situation uteblir. Det menar Jennie Bergius som studerat hur kvinnor framställs i socionomutbildningen.”. Bergius studie rör istället texter i tidskriften Socionomen, en tidskrift utgiven av ett av de fackförbund som organiserar socionomer och som har sin egen redaktion och agenda.

Vid institutionen för socialt arbete i Göteborg, där uppsatsen skrivits, liksom säkerligen vid många andra lärosäten arbetar vi mycket aktivt med att anlägga maktperspektiv på både vad som uppfattas som sociala problem och det sociala arbetets praktik. Detta kritiska maktperspektiv innefattar såväl kön, klass och etnicitet som sexualitet, ålder, funktion mm. Det är därmed inte sagt att vi inte kan göra mer och bättre eller att vi inte tål att granskas. Istället välkomnar vi, och har mycket att lära av, en kritisk granskning av socionomutbildningen ur ett feministiskt perspektiv. Men det är inte det Jennie Bergius gjort. Vi menar att den studie Bergius faktiskt genomfört utifrån sin granskning av 24 nummer av tidskriften ”Socionomen” (2009-12) borde kunna vara av intresse i sig.

Med detta önskar vi att Feministiskt perspektiv korrigerar den overifierade bild av socionomutbildningen i Göteborg som tonar fram i artikeln.