Två stora utmaningar väntar Afghanistan den närmaste tiden. Avvecklingen av Natoledda Isaf-styrkans närvaro ska fullbordas vid 2014, samtidigt som en ny president ska väljas i april nästa år. Fyra afghanska parlamentsledamöter var på besök i Sverige 13-18 maj. Vid ett pressmöte talade de om svårigheterna i sina politiska uppdrag samt vikten av Sveriges humanitära insatser för jämställdhet i Afghanistan.

100 000 utländska militärer ska enligt avtal lämna Afghanistan år 2014. Under Natoledda styrkors närvaro, i direkt strid mot deras främsta uppgift, har talibanerna successivt återtagit inflytande både militärt och inne i maktens centrum. Korruption och rättslöshet härjar och framtidstron hos befolkningen är alarmerande låg. Det är fortfarande oklart om USA drar tillbaka hela sin militära styrka vid 2014, men att Sveriges militära närvaro ska minska från 550 soldater till 200 personer är bestämt. Dessa ska ägna sig åt utbildning och biståndsarbete. Afghanistan blir Sveriges största biståndsland.

Under maj var fyra ledamöter i det afghanska parlamentets underhus på besök i Stockholm. Besöket ägde rum inom ramen för ett utbyte mellan parlamentariker där fyra nuvarande och tidigare riksdagsledamöter ingår från svensk sida. Syftet med det ettåriga utbytesprojektet är att främja kvinnors rättigheter och deltagande i den afghanska fredsprocessen. Utbytet finansieras av Svenska institutet.

Vid en pressträff anordnad av Kvinna till Kvinna, Operation 1325 och Svenska Afghanistankommittén talade de afghanska parlamentarikerna om utmaningarna och politiska situationen i Afghanistan.

Ledamöterna var eniga om att svårigheterna för kvinnor i politiken är enorma. Det är en kamp att ständigt vara i minoritet i parlamentet, vara den ingen lyssnar på särskild om man dessutom är en ung kvinna, redogjorde dem. Men var och en påminde att trots hinder, hot och trakasserier, är de beslutsamma att vara röster för afghanska kvinnor i det mansdominerade politiska etablissemanget. Medan ledamöterna förklarade de svårigheter och orättvisor deras väljare är drabbade av, befarade de ännu värre dagar att komma.

Raihana Azad som är ledamot från en konservativt dominerad region där de flesta talibanska ledare härstammar ifrån, säger att flickorna i hennes valkrets saknar fortfarande tillgång till skolgång.

– Det är mycket svårt för kvinnor att arbeta utanför hemmet i Urzugan-provinsen. Vi är oroliga och undrar vad som kommer att hända när de utländska trupperna lämnar landet. Detta kommer att påverka kvinnors liv i större utsträckning, menar den unga parlamentsledamoten.

Shinkai Karokhail är äldst bland de besökande afghanska politikerna. Hon har suttit i parlamentet sedan 2005 och innan dess var hon en NGO-aktivist. Hon utstrålar styrka och beslutsamhet. En kvinna som inte verkar ha några problem att få tyst på de hånande krigsherrarna på parlamentet. Hennes far var en välkänd afghansk ledare. Under talibanernas styre bodde Karokhails familj i Pakistan. Där startade hon sitt engagemang för kvinnor och barn, för afghanska flyktingars utbildning och hälsa. Hon har även startat halvofficiella flickskolor i de områden i Afghanistan vilket möjligheten fanns under talibanerna.

– Jag var faktiskt inte intresserad av politiken eller att ställa upp i valet. Jag hade mitt NGO-arbete och var helt upptagen med mina hjärtefrågor. Men till slut blev jag övertygad av vänner och släkt, att jag kan göra mer nytta från parlamentet.

Du är från en mäktig familj, din far är ju välkänd i Afghanistan. Har detta någonting med det att du nu sitter i parlamentet?

– Visst var min far en karismatisk nationell ledare. Men att som kvinna blanda sig i politiken är egentligen en skam för familjen enligt normerna, inte någon källa till stolthet. Folk röstade på mig när de hörde vad jag hade gjort och kämpat för, inte för min fars namn och rykten. Mina motkandidater var faktiskt betydligt mer inflytelserika än min familj, de var nämligen före detta ministrar och Jihadi-militärer. Men folk valde mig över dem.

Shinkai Karokhail tycker att Operation 1325 och de utlovade svenska insatserna är mycket viktiga för Afghanistans framtid.

– Om man nu minskar den militära närvaron, måste man fortsätta med humanitära insatser. Det som står högst på listan är ekonomisk utveckling som leder till fler arbeten, vid sidan om satsning på säkerhet och kvinnors rättigheter. Massarbetslöshet göder instabilitet i landet. De länder som drar tillbaka sina trupper får inte glömma de afghanska kvinnorna. Biståndet som ges till Afghanistan måste öronmärkas. Om staten inte använder biståndet för att förbättra kvinnors situation, ska det stoppas. Vi måste satsa på kvinnors utbildning och hälsa. Landet kommer inte vidare utan kvinnors delaktighet i samhällslivet och i beslutsfattande positioner.

Karokhail inser att det kommande presidentvalet 2014, är avgörande och valrörelsen måste vara transparent. Karokhail är kritisk till den nuvarande president Karzais regering.

– Den nuvarande regeringen är problematisk. Den måste bytas ut. Fredsprocessen som denna regering driver med talibanernas ledare är inte transparent. Vi har ingen insyn. Omfattningen av Irans och Pakistans inblandning i vårt lands angelägenheter är alarmerande och hotfull. De föredrar instabilitet och svaga regeringar i Afghanistan. De vill att Afghanistan ska vara beroende på deras ekonomiska stöd och inflytande. Vi har problem med pressfriheten. De flesta fria medier kan enbart arbeta från utlandet. Civilsamhällets organisationer är fortfarande svaga, även om de gör mycket, men de är inte mogna nog för att stå emot utmaningarna som väntar landet.

Karokhail, kvinnorättsaktivist och parlamentariker, själv en gång flykting i Pakistan ville nämna ett för henne ”viktigt ämne” innan hon går iväg till nästa möte.

– Jag vill genom er tidning hälsa det svenska samhället samt regeringen och berätta om min oro för afghanska asylsökandes tillstånd i Sverige, sade hon.

Under sitt korta besök i Sverige har Karokhail kommit i kontakt med afghanska asylsökande som berättat om sina svårigheter och avvisningsbesluten som de i regel får.

– Jag förväntar mig mer hänsynstagande från den svenska regeringen när det gäller afghanska flyktingar. För det första, handlar det om respekt för Afghanistan genom att inte avfärda de id-handlingar som flyktingar uppvisar. Flyktingar berättar för mig att Migrationsverket tvivlar på deras id-handlingar som är utfärdade av afghanska myndigheter och stryker deras identitet.

Detta är allvarligt och oacceptabelt, upprepar Karokhail.

– Utvisa inte afghaner till ett land med så enorma problem och oviss framtid. Svårigheterna i dagens Afghanistan har olika dimensioner och är mycket allvarliga. Det pågår etniska, religiösa, familje- och klankonflikter. Lagen respekteras inte och rättsväsendet fungerar inte. Många flyr för att rädda sina liv. Jag vädjar till den svenska regeringen att se över sina rutiner när det gäller afghanska familjer. Låt de stanna så de kan bidra till ert lands framtid, uppmanar den bekymrade Shinkai Karokhail, afghansk parlamentsledamot på besök i Stockholm.