Startsida - Nyheter

#almedalen13: Maktsalong lyfte kvinnor med makt

Det är inte bara partiledarna som har talardagar i Almedalen. Igår var det dags för årets feministiska Almedalstal.
– Vi tycker att detta är jätteviktigt och vi är nöjda med att det kom så många, säger arrangörerna och grundarna bakom Maktsalongen, Sofia Brändström och Sara Haraldsson.

Det var en proppfylld TCO–park där endast kvinnor samt personer som själva identifierar sig som och/eller av andra identifieras som kvinnor var välkomna. Efter att alla smakat på kakor och tilldelats en alkoholfri drink inledde Sofia Brändström och Sara Haraldsson det feministiska almedalsminglet genom att bland annat hävda att det saknas visioner för den svenska jämställdhetspolitiken som sträcker sig bortom kvotering och delad föräldraförsäkring. Sedan äntrade årest talare Nina Åkestam scenen och levererade det feministiska Almedalstalet.

Feministiskt Perspektiv minglade runt och ställde lite frågor till arrangörer och gäster.

– Vi har detta mingel för att kvinnor behöver få en arena att träffas. Vi har då lanserat årets feministiska Almedalstal för att lyfta de politiska visionerna för jämställdhet och feminism i Almedalen, initiativtagaren, Sara Haraldsson.

– Det handlar också om att dels skapa nätverk för kvinnor. Det är alldeles för sällan som kvinnor från näringslivet, politiklen och unga i civilsamhället möts och bygger broar med varandra. Vi vill lyfta personer som kan bidra med nya perspektiv, säger Sofia Brändström som tillsammans med Sara Haraldsson står bakom minglet.

Sara Fritzon.

En av alla de som kommit hit för att mingla och lyssna på feministtalet var Sara Fritzon.

– Jag är här för att jag är feminist och för att jag vill lyfta kvinnor med makt. Jag vill mingla med dem och visa att de är viktiga.

Coura Mbaye var ockå en av gästerna.

– Jag är aktiv inom Miljöpartiet och för mig är feminismen väldigt nytt. Jag drivs av någon slags nyfikenhet och därför är jag här. Jag sitter också i styrelsen för Afrosvenskarna, så jag är nog här för att bevaka det intersektionella perspektivet. Hur står det till med den svenska feminismen? Jag kallar mig inte ännu för feminist. Anledningen är nog att jag inte tycker att black feminism får så mycket utrymme inom den svenska feminismen.


Hur känns det så här efter talet? Det är ju ganska vitt här?

– Ja det är ju det. Det är viktigt att se att vi kvinnor har olika förutsättningar och om vi som inte är vita exkluderas så blir det svårt att ansluta sig till den typen av feminism. Det är förutsättningar som vad vi har för bakgrund, religion, klass som avgör vilka allianser vi väljer att ansluta oss till och på vilket sätt vi väljer att föra kampen framåt.

Samtidigt börjar Coura Mbaye se tecken till förändring:

– Jag är så glad att Black feminism och hela den tanken på riktigt har kommit igång nu och tagit en stark plats i den feministiska svenska rörelsen. Nu jävlar kör vi.

Coura Mbaye

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV