För samtidigt som papperslösas rättigheter nu träder i kraft kommer polisen att fortsätta att leta efter dem för att gripa och utvisa dem. Detta innebär att till exempel vårdpersonal kommer att kunna hamna i svåra situationer om polisen kontaktar dem för att få information om eventuella papperslösa patienter. Vårdförbundets vice ordförande Anna Andersson säger till Ekot att de måste lyfta frågorna och prata om dem:

– För vi har tystnadsplikten på vår sida och ska inte behöva utsättas för de här samtalen, där vi får frågor om att lämna ut uppgifter som vi faktiskt inte ska behöva lämna ut, säger Anna Andersson till Ekot.

Oro för polis hinder för skolgång

Nyligen problematiserade Emelie Bardon från Feministiskt intiativ den nya lagstiftningen då hon menar att det finns stor risk att den blir meningslös eftersom det finns stor grund för oro att bli gripna av polisen på väg till eller från skolan.

Denna rädsla har stärkts i samband med polisens Reva-projekt där så kallade inre kontroller har skett i närheten av känsliga platser som till exempel Barn- och ungdomspsyk. ”En rättighet har inte så stor betydelse, om du inte vågar nyttja den”, skrev Emelie Bardan i slutet av juni på Svenska dagbladets debattsida Brännpunkt.

Även om skolpersonal inte har krav på sig att informera polisen om att papperslösa barn finns bland dess elever kan uppgifter ändå komma polisen till del. Detta då socialtjänsten har skyldighet att lämna ut personuppgifter om polisen, säkerhetspolisen eller Migrationsverket efterfrågar dem.

Lärare har i sin tur skyldighet att informera socialtjänsten om ett barn lever under missförhållanden som att de inte får tillräckligt med mat eller har hela och rena kläder, något som kan vara svårt att tillgodose när man lever under så knappa förhållanden som många papperslösa gör. ”Det innebär att polisen i princip bara kan invänta att uppgifterna vandrar från skolan till socialtjänsten”, skriver Emelie Bardon i debattartikeln.

Tydlighet inom vården krävs

Ett annat problem med att omsätta rättigheterna i praktiken har visat sig i Södermanland, som förra året gav papperslösa och asylsökande rätt till vård på samma villkor som folkbokförda. Trots lagen har papperslösa ibland ändå vägrats vård, ofta på grund av att vissa inom vården inte haft kunskap om lagen och endast velat utföra akutvård. Detta enligt läkaren Frida Hansson och Thomas Flodin från Läkarförbundet som förra året skrev på DN-debatt om behovet av ett enhetligt nationellt ställningstagande ”för allas rätt till vård”.