–Det är en tung dag, det är en sorglig dag då vi minns de människor som dödades, sade ordförande för Arbeiderpartiets Ungdomsförbund, AUF, Eskil Pedersen till norsk tv, NRK, då han intervjuades i samband med en minnesstund i närheten av Utøya under måndagseftermiddagen.
Under ceremonin talade han om kampen om att leva vidare, och om att fortsätta jobba med de frågor som hade fört ungdomarna i AUF till Utøya under deras sommarläger för två år sedan – för tolerans och mot främlingsfientlighet.
– Vi kommer inte, och vill aldrig, finna mening i det som skedde den dagen, men vi kan finna mening i att leva vidare, mening i att värdera livet lika mycket som vi värderar dem vi miste, sade han i talet.
Kamp för tolerans
Eskil Pedersen påminde om att ungdomarna som befann sig på Utøya gjorde det för att diskutera politik, och frågor som tolerans, kamp mot rasism och för människovärdet, samt att hat och extremism finns såväl i Norge som globalt.
– Därför var vi här för två år sedan och därför står vi upp för dessa värderingar i dag med lika stark önskan om toleransen ska vinna över extremism och hat.
Statsminister Jens Stoltenberg, Arbeiderpartiet, talade om vikten av ett öppet samhälle och om att alla människor har en plats i det norska samhället. Två kransar placerades ut och sedan hölls en tyst minut. Kort därefter hölls ytterligare en minnesceremonin på själva Utøya för alla de drabbades personligen av attentatet.
Årsdagen för Utøyamassakern och bombdådet i regeringskvarteren i Oslo har uppmärksammats också i internationell press. I Sverige hölls en manifestation på Möllevångstorget i Malmö under måndagskvällen. I Södertälje visade SSU film om Utøya och i flera SSU-distrikt runt om i landet uppmärksammades dagen på olika sätt.
Sammanhang fattas i offentliga debatten
Ali Esbati, verksamhetschef för norska tankesmedjan Manifest Analyse, och som själv befann sig på ön under det utdragna terrorattentatet riktade på måndagen i Aftonbladet skarp kritik mot hur den norska debatten formats efter Utøya.
Esbati skriver om nödvändigheten att sätta in terrordådet i ett politiskt sammanhang både för kunna motarbeta andra våldsmän som vandrar i samma ideologiska sammanhang som Breivik, samt för att förstå den politiska utvecklingen i dag.
Han skriver: ”Men två år efter terrordådet är det tydligt att det norska samhället inte har förmått att bearbeta händelsen på det sättet. I stället har dådets själva ohygglighet snarare gjort det svårare att möta islamofobiska och ultrareaktionära framstötar. Det är ju, resonerar man, en så milsvid skillnad mellan den småputtriga vardagsoffentlighetens rasism och Breiviks massmord.”
Ökat våld mot muslimer
Svenska muslimer för fred och rättvisa menade att efter det islamofobiskt motiverade terrordådet har våld med anti-muslimska förtecken trappats upp. I en debattartikel i Aftonbladet skriver förbundsordförande Yasri Khan samt pressekreterare Anna Waara att detta våld hänger samman med det råa diskussionsklimat som råder i Europa.
”Runtom i Europa växer de uttalat antimuslimska partierna. I Sverige sitter en av de mest tongivande på den antimuslimska arenan i Europa som riksdagsledamot – Kent Ekeroth (SD). Vi måste ta tillbaka samhällsdebatten och lyfta upp och diskutera problemet med antimuslimismen. Våldet får inte passera obemärkt och tillåtas att stegras.”
AUF ställde in det årliga sommarlägret förra året, men har i år genomfört det i enlighet med sina medlemmars önskan. Det hölls dock på en annan plats än Utøya där AUF:s sommarläger har hållits sedan 1950.
