Sjukpenningtalet för juni var 8,02 dagar. Det har sedan juni 2012 stigit med 0,78 dagar. Nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar per tusen försäkrade har ökat med 0,35 individer. Det det visar den senaste månadens siffror från Försäkringskassan. Och så har det sett ut sedan en tid.
Skillnaderna mellan könen vad gäller sjukpenningtalet ökar något och i juni 2013 var kvinnors sjukpenningtal 77 procent högre än mäns. Som minst var skillnaden i maj 2010 då kvinnors sjukpenningtal var 54 procent högre än mäns. Kvinnor har ett sjukpenningtal på 10,29 dagar jämfört med män som har 5,82 dagar. För kvinnor har det ökat med 1,09 dagar sedan juni 2012 och för män med 0,49 dagar.
Miljöpartiets jämställdhetspolitiska talesperson, Gunvor G Ericson tycker att det är illavarslande att skillnaderna mellan könen ökar:
– Vi behöver en mänskligare arbetslinje med bra arbetsmiljö för både kvinnor och män. Där finns åtskilligt att jobba med inte minst inom kvinnodominerade arbetsplatser. Fördelning av hemarbete och ansvar för barn spelar också roll för sjukskrivningsmönster, säger hon till Feministiskt Perspektiv.
Att sjuktalen stiger förvånar inte Ericson:
– Nej, det är dock inte förvånande att sjukskrivningstalen ökar igen efter att ha pressats tillbaka av regeringens drastiska nedskärningar i sjukförsäkringssystemet. Det är viktigt att det finns fungerande sjukförsäkringssystem så att man kan få rehabilitering och ekonomisk trygghet under den tid man inte kan jobba, säger hon.
Ulrika Hagström, jämställdhetsutredare på TCO, poängterar att skillnaderna egentligen inte har med kön att göra:
– Skillnaderna i sjuktal mellan kvinnor och män beror egentligen inte på skillnader mellan kvinnor och män, utan på bristande resurser, till exempel personal, i vissa verksamheter som sysselsätter en stor del av den kvinnliga arbetskraften. TCOs arbetsmiljöundersökningar visar att yrkesgrupper inom skolan och sjukvården är de som arbetar unders störst belastning. Den senaste statistiken från Arbetsmiljöverket har också visat att sjukskrivningar på grund av psykiska orsaker nu är ikapp den tidigare vanligaste orsaken som var fysiska belastningsskador.
– När man jobbar under en för stor belastning, psykisk eller fysisk under en för lång tid, riskerar men att drabbas av ohälsa. Särskilt påfrestande kan det vara när man vet att det arbete man inte hinner med drabbar "tredje person", elever eller patienter till exempel, säger Ulrika Hagström.
Nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar (SA) per tusen försäkrade i juni 2013 var 3,49 (individer). Kvinnorna har ett något högre värde (3,76) än män (3,24). Under den senaste 12-månadersperioden har värdet ökat med 0,53 (individer) för kvinnor och med 0,20 (individer) för män.
I juni fick 154 855 personer sjukpenning utbetald av Försäkringskassan, 100 756 kvinnor och 54 099 män. Dessutom fick 8 350 personer rehabiliteringspenning (5 708 kvinnor och 2 642 män).
– Skillnader i ohälsa mellan könen är ingen självklarhet. Det är en fråga om resurser. Före 90-talet fanns inte dessa könsskillnader i ohälsa, menar Ulrika Hagström.
