– Mitt paradord är det stora i det lilla. Som att ändra grammatiska exempel till ”hon kysser sin fru”. Men för att kunna göra det stora i det lilla måste jag ha gjort den resan, sade Lotta Björkman, normkritisk pedagog under onsdagens seminarium på Kafé Klara i Stockholm.
Hon menade att det inte räcker med likabehandlingsarbete, planer och utbildningar, det krävs också att personal, och elever, på skolorna, brinner för frågorna. I panelen fanns också Patrik Biverstedt, en av rektorerna på Södra Latins gymnasium i Stockholm. Han berättade om hur hbtq-frågorna drivs på av eleverna på skolan:
– Frågorna är levande och inte i skymundan. Det könsneutrala omklädningsrummet infördes på förfrågan av eleverna, det fanns ett behov och det gick att lösa, sade han.
Det var i april i år som skolan införde ett könsneutralt omklädningsrum, ett beslut som väckte stort intresse inte bara i Sverige, utan runt om i världen. Omklädningsrummet blev omskrivet i så väl Washington Post som i Afghanistan News.
– Det ligger mycket symbolvärde i det. Det kan vara obevämt att byta om med dem man tvingas byta om med, fortsatte han.
Rektorn måste ta ställning
Liksom Lotta Björkman menade Patrik Biverstedt att det är viktigt att personal, rektorn inte minst, visar engagemang för frågorna. Det står i skollagen att skolan ska verka för demokrati, humanism och mänskliga rättigheter, men för att så ska ske måste det också synas genom ställningstagande av rektorn.
– Vid invigningen av det könsneutrala omklädningsrummet var tre av våra rektorer med, det var vårt sätt att visa att det är en viktig fråga.
För att en skolas likabehandlingsarbete inte bara blir en pappersprodukt som blir liggande i skrivbordslådan är det viktigt att lärare tänker på hur de agerar i klassrummen. Han drog en parallell från en erfarenhet av då han som mattelärare i en invandrartät skola bytte ut namnen från Eva och Olle till Mohammed:
– Jag hittade på egna namn i uppgifterna och det uppskattade eleverna. Man kan till exempel också ha ett samkönat par som ska få bolån i matteuppgiften – sådant spelar roll, sade han.
Många kränkningar på nätet
Ingela Fondin från Sveriges skolledarförbund samt rektor för en grundskola gav exempel på en annan form av markering som kan ha betydelse. Hon berättade om då hon gått i Prideparaden och stött på elever från skolan:
– Jag såg en grupp elever från en 6:e klass som gapade när de såg mig i Pridetåget. Och det var ju jättebra för det spred sig som en löpeld, sade hon.
Även hon betonade betydelsen av arbetet i vardagen, att skolledningen satsar på kuratorer och psykologer och annan personal som inte eleverna står i beroendeställning till. Samt att inkludera föräldrarna då mycket av kränkningar som sker mot elever i grundskolan äger rum på nätet:
– Sitter man framför en dataskärm behöver man inte konfronteras med personen, men skolan blir en arena för det, även om själva kränkningen sker någon annanstans.
I seminariet som anordnades av RFSL ungdom deltog även Johan Abrahamsson, rektor för St: Eriks gymnasium och Sara Millberg, skolkurator på ESS-gymnasiet. Moderator var Gisela Janis.
