På Huskvarna Yrkesskola fanns också en hemteknisk utbildning. John-Axel Norén var rektor vid skolan från 1955 till och med 1971, då den nya läroplanen kom och hela verksamheten flyttades till Sandagymnasiet. När jag stiger innanför dörren hos John-Axel på Rosendala äldreboende i Huskvarna är det första jag möts av en vägglist full av medaljer från Vätternrundan. Jag hinner inte räkna dem alla innan jag blir erbjuden att sitta ned i en liten soffgrupp i rokoko.

Det är stort, rymligt för att bara vara ett rum, inte som studentlägenheterna i stan – här hade gått in två sådana. John- Axel säger själv att han trivs bra här och slår sig ned på sin rullator bredvid mig. I soffan mittemot oss sitter den före detta socialdemokratiske lokalpolitikern och skoldirektören Stig Jonsson. Ovanför honom hänger två målade porträtt, föreställande John-Axels föräldrar. Hyllan på väggen mittemot är full av fotografier av äldre och yngre släktingar.

Hushållsskola obligatorium

Stig pratar högt och tydligt, så att hans 90-årige vän ska höra. Jag försöker att göra samma sak men det misslyckas.

– Jag får nog sätta i hörapparaten, säger John-Axel och pekar med en knotig hand på en stol bakom sig där den ligger. Jag hämtar dem åt honom.

Stig och John-Axel har känt varandra länge och arbetat ihop.

– Det är synd att det inte finns en renodlad hushållsutbildning i dag. Det borde vara ett obligatoriskt sista år i skolan. En utbildning där man lär sig sköta barn och ta hand om hemmet. Livskunskap – där man lär sig livet, säger Stig.

Han tycker definitivt att det finns ett behov av utbildningen i dag men att den i så fall skulle rikta sig till både flickor och pojkar.

– Vi ser stora avhopp från gymnasiet i dag på grund av att skolan inte tillgodoser elevernas intressen. Jag tror att ett sådant år skulle attrahera många, säger Stig.

Fler män än kvinnor kockar

Han påpekar också att fler män än kvinnor är kockar i dag.

– Det behövs både män och kvinnor på utbildningen, därför att som livet ser ut nu vill båda vara ute i arbetslivet. Samtidigt ska man dela på sysslor i hemmet. Det är lika viktigt att pojkar får lära sig att klara sig hemma.

– Det skulle också höja statusen om fler pojkar anslöt sig till utbildningen. Så är det med mansdominerande yrken också, att de har högre status, fortsätter Stig.

– I dag är alla så inriktade på yrket, det ledde ju inte denna utbildning till. Men flickorna räknade med att behöva den här kunskapen när de gifte sig. Så tänkte knappt pojkarna då, säger John-Axel.

– Man har blivit för yrkesinriktad. Ändå hamnar de flesta inte inom det område som de utbildat sig. Intressena varierar alltid men vad man än läser så har man alltid nytta av det. Skolan ger grunden, fortsätter den gamle rektorn.

Mjuka kakor till kaffet

När jag kontaktade honom hade han i princip tid att träffa mig när som helst, utom på tisdagsförmiddagen – för då går han alltid på Huskvarnas torghandel. Till kaffet serverar han mjuka kakor som smakar cocos, inhandlade på torget förstås.

– Ja, jag har inte bakat dem själv. Men hade jag bott kvar hemma så hade jag gjort det. Jag bakade mycket förr, säger han och skjuter fram kakfatet mot mig.

Faktiskt, kommer det fram, har han också gått en hushållskurs i ungdomen. Han berättar vidare att pojkar förekom på Huskvarna yrkesskolas hushållskurser redan på 30-talet. Såhär skriver han i ett reportage om skolan i boken ”De första hundra åren” som utkom 2011 och handlar om Huskvarnas historia:

”... det hände att enskilda elever kom med förslag till kurser. Ett exempel från 1938 då rektor Rynning uppvaktades av några unga män, som bad om en kvällskurs i hushållskunskap för män. Rektorn lär ha varit tveksam till en sådan nymodighet... Problemet löstes dock”.

”Politiken förstörde allt”

Hela skolsystemet förändrades med den nya läroplanen 1971 då teoretiska ämnen skulle in i utbildningen. Utbildningen blev gymnasial och flyttade till nya lokaler, Huskvarna Yrkesskola kom att tillhöra Sandagymnasiet i Huskvarna.

– Politikerna förstörde allt, säger John- Axel och sneglar skämtsamt åt Stigs håll. Visst kom eleverna till mattelektionerna, men ville de inte lära sig så var det inte lätt.

– Ja, man funderade ju en hel del på hur det skulle bli med skolan när samhället krävde teoretiska ämnen. För som jag alltid har sagt: det är aldrig elevernas fel om de inte trivs eller gör bra ifrån sig i skolan. Då är det skolväsendet som misslyckats, säger Stig.

Många av de som studerade på den hemtekniska linjen i Huskvarna gjorde det för att lära sig att laga mat. Flera är också de som John-Axel har mött inom sjukvården. Han tror att många gick i hushållskola som en förberedelse inför sjukvårdsutbildningen, att det var en merit, då hälsolära ingick i den hemtekniska utbildningen.

– Sedan var det många som inte visste vart de skulle ta vägen och såg det här som ett mognadsår. De var inte redo för annat efter grundskolan, berättar John- Axel.

– Dessutom hade man en helt annan kontakt lärare, elever, föräldrar och rektorer emellan då. Alla visste vem jag var, alla visste vilka politikerna var. Och föräldrarna visste att vi tog väl hand om eleverna. De togs om hand på ett helt annat sätt förr.

Besviken över att utbildningen inte finns kvar

John-Axel upprepar sig gärna, som för att orden riktigt ska sjunka in. Som att han vill övertyga mig. Han uttrycker också besvikelse över att utbildningen inte lever kvar i samma form som då, hoppades faktiskt in i det sista att den skulle göra det också. Han vill inte riktigt tro på mig när jag säger att den faktiskt inte gör det.

När kaffet är urdrucket och bara smulor syns på kakfatet är det dags för mig och Stig att gå hem. Precis när vi ska gå ut genom dörren kommer Stig på att han hade en tygpåse i handen när han anlände. John-Axel hjälper till att leta och tygpåsen återfinns snart på en pall bredvid soffan där Stig satt. Tygpåsen är full av katter i olika färger.

– Har Gärd sytt den? frågar John-Axel och studerar den.

– Nej, det har hon inte gjort, svarar Stig och håller upp den. Den har vi köpt. Det är en fin påse, konstaterar de gamla vännerna innan vi skiljs åt och John-Axel stänger dörren om sig.

Nästa vecka: I sista delen berättar Karin Hjälmeskog som är lektor med särskilt fokus på frågor om genus och jämställdhet och hem- och konsumentkunskap på vilket sätt en hemteknisk utbildning kunde vara till nytta i dag, hur den skulle göras attraktiv och varför skolan är långt ifrån jämställd fortfarande.