Enligt Brottsförebyggande rådets (BRÅ) nyligen släppta rapport Hatbrott 2012 har antalet polisanmälningar med identifierade hatbrottsmotiv minskat med 6 procent sedan 2008. Anmälningar med homo-, bi- och heterofobiska motiv har gått ned med 32 procent det senaste quinquenniet. Dock har anmälningar med afrofobiska motiv ökat med 24 procent under samma period och antiziganistiska motiv har ökat med 21 procent.

Av polisanmälningarna från 2012 uppskattar BRÅ att knappt 5 520 innehåller ett identifierat hatbrottsmotiv. Av dessa bedömdes 72 procent (3 980 anmälningar) ha främlingsfientliga motiv, 13 procent (710 anmälningar) ha homo-, bi- eller heterofobiska motiv, 6 procent (310 anmälningar) ha islamofobiska motiv, 5 procent (260 anmälningar) ha kristofobiska och andra antireligiösa motiv, 4 procent (220 anmälningar) ha antisemitiska motiv och 1 procent (40 anmälningar) ha transfobiska motiv.

Den vanligaste brottstypen bland hatbrottsanmälningarna är olaga hot/ofredande (41 procent), följt av våldsbrott och ärekränkning (16 procent vardera). Andelen anmälningar om våldsbrott har minskat med 5 procentenheter sedan 2008, men andelen anmälningar om ärekränkning har ökat med 4 procentenheter under samma period.

För första gången har resultat från Skolundersökningen om brott använts som källa. Majoriteten (68 procent) av de elever i nionde klass som under 2011 utsattes för ett antireligiöst hatbrott uppgav att de även utsattes för ett främlingsfientligt hatbrott. Ytterligare en källa är BRÅ:s nationella trygghetsundersökning (NTU). Enligt den senaste NTU-mätningen uppskattas cirka 86 000 personer (1,2 procent) mellan 16 och 79 år ha blivit utsatta för främlingsfientliga hatbrott under 2011. Cirka 13 000 personer (0,2 procent) utsattes för homofobiska hatbrott och cirka 28 000 (0,4 procent) för antireligiösa hatbrott.