Diskussioner om regeringsbildningen efter det tyska valet pågår nu för fullt. Mest sannolikt är att kristdemokraterna i CDU/CSU bildar en så kallad ”stor koalition” med socialdemokratiska SPD. SPD kommer i så fall att kräva mycket i gengäld – och delar av partiet är starkt emot att gå in i en koalition. På ett partikonvent i dag, fredag, ska regeringsfrågan diskuteras och flera socialdemokrater har krävt en medlemsomröstning om vägvalet.
En koalition mellan CDU/CSU och De Gröna är också ett möjligt regeringsalternativ, men bedöms som betydligt mindre troligt.
Besviken feminist
Anne Wizorek är en av Tysklands mest kända unga feminister. I vintras stod hon bakom en uppmärksammad kampanj i sociala medier mot sexism; Aufschrei gegen Sexismus. Hon anser inte att jämställdhetsfrågorna fått någon större uppmärksamhet under valrörelsen, och menar att valresultatet är en besvikelse ur jämställdhetsperspektiv.
– Så länge som CDU fortfarande har sådan makt tror jag egentligen inte att genus-politiken kommer att förbättras. När sexismdebatten pågick kommenterade CDU inte den, och när det gäller könskvotering skjuter de alltid frågan framåt i tiden – nu är ”deadline” 2020. Det här valresultatet gör mig faktiskt frustrerad, säger Anne Wizorek.
Daniel Alling följer den politiska utvecklingen i Tyskland som Sveriges Radios korrespondent, och menar däremot att valresultatet troligen betyder förändringar inom jämställdhetsfrågorna.
– Om det nu blir en koalition mellan antingen CDU och SPD, eller CDU och De Gröna så blir det en helt annan regering än den Merkel hade tidigare. SPD eller De Gröna kommer att sätta accenten på de här frågorna, dagisplatser till exempel, säger han.
Just ytterligare investeringar i dagisplatser är något som Alling menar att SPD skulle kunna kräva av CDU i regeringsförhandlingar, och eftersom Merkel är mycket mån om att få socialdemokraterna med sig så har de då en bra position för att få igenom sina krav. Däremot är det osannolikt att vårdnadsbidraget avskaffas, enligt både Alling och Wizorek.
Bidraget infördes i augusti och ligger på 100 euro per månad för den som tar hand ett barn under 3 år hemma. Det drevs igenom av CDU:s mer konservativa bayerska systerparti CSU.
– Det kan bli rejält bråk om vårdnadsbidraget, som CSU pressade igenom mot Merkels och många andras vilja under hot om att bryta upp regeringen. Det kommer inte CSU att rucka på, så då måste man ge SPD något annat om de blir koalitionspartners, säger Daniel Alling.
Kamp om minimilöner?
SPD:s sits skulle också kunna användas för att driva den aktuella frågan om minimilöner. Tysklands låglönesektor är stor; enligt siffror från German Institute for Economic Research arbetar ungefär 17 procent av befolkningen för mindre än 8.50 euro i timmen. En majoritet av låglönegruppen är kvinnor. Både SPD, De Gröna och vänsterpartiet Die Linke drev frågan om lagstadgad minimilön under valrörelsen.
Ytterligare en jämställdhetsfråga som figurerat i den politiska debatten på senare tid är könskvotering till bolagsstyrelser. Anne Wizorek vill där se en utökad variant för i princip alla chefsnivåer, och inte bara för bolagsstyrelser. Hon menar att kvotering vore en nödvändig åtgärd på väg mot att komma åt det stora lönegapet mellan könen i Tyskland, liksom de stora skillnaderna i pensionsnivåer.
Just nu är det politiska läget i Tyskland alltså fortsatt osäkert och det kommer troligen dröja innan regeringsbildningen klarnar. Den 22 oktober samlas förbundsdagen igen, och då ska en ny regering vara på plats.
