Veckans bildskolan handlar om hur stereotypa bilder använts inom mat- och godisindustrin genom 1900-talet och in i våra dagar.
Fazers ”Lakuflickan”.
Bilden som kallats ”Lakuflickan” eller Laku-Pekka introducerades 1927 på Fazers förpackningar för lakrits och användes under 80 år. När en brittisk EU-parlamentariker 2007 ville föra frågan om bilden till EU-kommissionen förklarade Fazer att det var dags att modernisera godisförpackningen.” …en ny förpackning är en nödvändighet på den internationella marknaden.” 2011 meddelade Fazer att man också skulle ändra utseendet på förpackningarna ”Kina”; ”Vi har fått synpunkter från våra konsumenter och det tar vi till oss. Kina lanserades 1961 och har haft ett liknande utseende väldigt länge. Nu kommer vi att se över förpackningsdesignen och anpassa den så att den stämmer bättre överens med den tid vi verkar i.”
Äldre finsk lakritsförpackning.
Fazers välkända ”Kinapuffar”.
I Frankrike började den populära chokladdrycken ”Banania” säljas 1912, då Frankrike var ett av världens största kolonialvälden. Den leende svarta figuren med tjocka läppar representerade ”Tirailleurs Sénégalais”, de väst- och centralafrikanska trupper på ca 30.000 man som slogs och dog för Frankrike under första världskriget. Bilden har ritats i olika versioner under olika tider.
Filosofen och psykiatern Frantz Fanon är en av dem som kritiserat Banania-stereotypen i sin bok Svart hud, vita masker (1952) och som menar att när ”Den andre” konsumeras som ett objekt bland andra objekt och gör hen till en konsumtionsvara som förnekas sin historia.
Banania annonser 1912-2013.
Under 2013 förlöjligades den franska Justitieminsitern Christine Taubira både genom att i bild jämföras med apor och framställas som Banania-annons.
Franska justitieminsitern Christine Taubira förlöjligad som Banania-annons, 2013.
Under presidents Barak Obamas besök i Stockholm 2013 annonserade ett café i södra Sverige sina chokladbollar som ”Obama-boll”.
”Obama-boll”, Sverige 2013.
Före medborgarrättsrörelsens genomslag i USA på 60-talet användes ofta stereotyper i marknadsföringen av varor och hushållsprodukter. Förutom ”Aunt Jemima” fanns exempelvis ”Injun Orange”, ”Chinese Cherry”, ”Frito Bandito” och ”Redskins candy”.
Aunt Jemima, Golliwog kakor, chokladsmak av Arnots, ”Injun Orange”, ”Chinese Cherry”, äldre förpackning för ”Redskins” godis från Australien (godiset säljs idag utan figurerna på förpackningen)och Water Melon Soda.
I samband med Zwarte Piet-firandet i Holland och Belgien säljs sötsaker och bakverk som reproducerar black-face ikonografi (läs mer om Swarte-Piet i Bildskolan nr 12).
Exempel på sötsaker som säljs i samband med Zwarte Piet-firandet i Nederländerna.
Den amerikanska feministiska författaren bell hooks har myntat uttrycket Att äta den Andre, i essän med samma namn. Den Andre och dess annanhet blir en exotisk krydda som livar upp den annars tråkiga vita majoritetskulturen. Viljan till närkontakt med Den Andre, det vill säga både bildligt och bokstavligt ätande, att få en bit av den andre, blir en ritual för överskridande, en rörelse ut, in i en värld av olikheter.
Huvudkällor:
”Eating the Other: Desire and Resistance”, Black Looks: Race and Representations. Boston: South End Press (1992)
På svenska: Att äta den Andre – Begär och motstånd, Samtidskultur, Nya Doxa, (1999)
Academic Dictionaries and Encyclopedias
Jim Crow Museum of Racist Memorabilia Ferris State University
