Startsida - Nyheter

Feministiska initiativ i kommunpolitiken

Med sju månader kvar till valet har Feministiskt Initiativ bestämt sig för att ställa upp i tolv kommun- och landstingsval. Feministiskt Perspektiv var på plats när några av de lokala standby-politikerna träffades i Stockholm för att prata lokal, feministisk politik.

Klockan är halv fyra fredag eftermiddag och i Feministiskt initiativs lokaler i södra Stockholm har åtta personer samlats för att prata kommun- och landstingspolitik. På väggarna hänger rosa affischer med feministiska budskap, utanför fönstret faller regnet. Kring det rektangulära bordet finns feminister från Simrishamn, Stockholm, Uppsala, Landskrona, Linköping och Lund representerade. Ytterligare två personer är med via Skype.

Syftet med mötet är framför allt att utbyta erfarenheter och att diskutera feministisk lokalpolitik. Bland de mer nystartade grupperna upplevs det ibland som ett problem att viljan är för stor, att för många frågor ska klämmas in på agendan.

Margarethe Müntzing från Simrishamn, som i dag är den enda kommunen där Feministiskt Initiativ är representerade, uppmanar de nystartade grupperna att inte drunkna i för många frågor.

– Börja med de frågor som är viktigast för just er kommun och koncentrera er på ett par av dem, säger hon.

Julia Mitic, som är 21 år och studerar statsvetenskap och sociologi vid Linköpings universitet, tycker att det feministiska perspektivet saknas i den lokala politiken i Linköping i dag.

– Jag tänker på bostadspolitiken till exempel. Det byggs en del nytt, men det är alltid väldigt dyrt och vilka är det som inte har råd? Det är de som är diskriminerade på arbetsmarknaden.

En konkret bostadspolitisk fråga hon gärna skulle driva lokalt handlar om förtursreglerna för våldsutsatta kvinnor.

– Som det är i dag är det inte ovanligt att kvinnor som bor på skyddat boende inte kan flytta till ett eget boende för att de inte har någonstans att ta vägen. De borde ges förtur i bostadskön, säger Julia Mitic.

2010 fick Feministiskt initiativ 0,28 procent av rösterna i Linköping. I år tror och hoppas Julia Mitic att de får betydligt fler röster och kan ta plats i kommunfullmäktige.

– Linköping är en ganska konservativ stad och det behövs verkligen en ny dimension i politiken.

Socionomstudenten Pernilla West, 22 år, är lokalpolitisk nätverkskontakt i Lund och en av tre representanter från Lund på plats i den lilla möteslokalen den här fredagseftermiddagen. Hon är övertygad om att partiet kan få en plats i kommunen om de lyckas nå ut med sin politik till tillräckligt många.

– Jag tror att många håller med oss utan att egentligen veta om det, dem måste vi nå ut till, säger hon.

I Lund skulle hon vilja att partiet bland annat driver frågor som handlar om bättre finansiering till kvinnojourer och ungdomsmottagningar.

– Jag tänker framför allt på våldsutsatta papperslösa kvinnor som måste ha någonstans att ta vägen, det är en säkerhetsfråga, säger hon.

Johanna Ivarson, 39 år, tog bara några veckor innan mötet initiativ till att starta en lokal grupp i Landskrona. Efter ett välbesökt homeparty med Gudrun Schyman hade hon en lista med 35 namn på personer som ville engagera sig. Nu ska de snart fatta ett formellt beslut om att ställa upp i valet i höst, men gör de det är Johanna Ivarsson övertygad om att de kommer att lyckas.

– Absolut! Det är ingen som pratar om de feministiska frågorna i Landskrona och det är ingen som pratar om jämlikhet som Feministiskt Initiativ gör. Landskrona är dessutom så litet att det räcker med 500-600 röster för att få en plats. Lyckades vi samla 200 personer till ett homeparty på två veckor ska vi nog lyckas med detta också, säger hon.

I dag jobbar hon som projektledare för jämställdhetsprojektet Uppdrag Ninjas och hon har tidigare lång erfarenhet av att jobba med och för unga. Många av de frågor hon vill driva lokalt handlar om likabehandlingsarbetet i kommunens skolor.

– Jag skulle vilja föra in ett normkritiskt perspektiv i skolpedagogiken till exempel. Nu har genus blivit något vi pratar om, men det normkritiska saknas fortfarande. Jag har också upplevt att när jag påtalar brister inom skolan får jag ofta svaret att det är upp till varje rektor, men jag tror att det är mycket vi kan göra på en politisk nivå.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV