115 000 föräldralösa barn finns i dagens Afghanistan. Om barn som lever utan sina föräldrar, men har en förälder vid liv också räknas, är antalet över 250 000 barn. Av dessa bor 12 464 på barnhem. Barn till änkor, som i regel är arbetslösa, hamnar hos faderns släkt, i synnerhet när modern gifter om sig.
Under mitt besök i Afghanistan hörde jag eländiga historier om missförhållanden på afghanska barnhem och hur illa barn behandlas. Folk berättade att barn utnyttjas som tjänstefolk av personalen och att sexuellt utnyttjande förekommer. En oberoende afghansk dagstidning hade en rad reportage om ett barnhem i provinsen Herat, där barn anklagade direktören för sexuellt utnyttjande. Därför kändes det extra intressant när jag fick besöka ett barnhem i Kabul där radikala förändringar pågår sedan en ny direktör tog över.
Direktören Seyed Abdulah Hashemi välkomnade mig, visade runt och ställde upp på intervju. Jag fick även prata med barnen och personalen. Här är deras historier.
Seyed Abdulah Hashemi är 31 år gammal och har universitetsutbildning.
– Jag är själv föräldralös, och har haft en svår barndom och ungdom. När jag fick förslag om jobbet tänkte jag att det är min chans att förändra, arbeta för de utsatta barnen och hjälpa dem att få ett värdigt liv.
Hashemi talar om de utmaningar som han och barnhemmet möter, och framhåller korruption som en av de svåraste och som drabbar barnen hårdast.
– Pengarna försvann på vägen till barnen. Jag fick ge många sparken på grund av detta. Jag har blivit hotad till döds, men jag står på barnens sida, det ger mig mod.
Det första Hashemi gjorde var att totalrenovera båda barnhemmen, pojkarna och flickorna har varsitt, nu med fräscha badrum och toaletter, sovsalar, lekplatser, sportsalar.
Alaadins två barnhem är exceptionella, inte bara i Afghanistan utan i hela regionen, berättar Seyed Abdulah Hashemi stolt.
– Vi anlitar professionella lärare och utbildningsnivån på vår skola är så bra att föräldrar som bor i närheten av barnhemmet skickar sina barn till vår skola istället för andra statliga skolor. Vi satsar också på sport, speciellt för tjejer. Föräldralösa barn är utsatta i samhället, men flickorna är värst utsatta. Så vi satsar extra mycket på tjejerna, att de ska få en bra miljö och utbildning.
Under de senaste två åren har 120 barn tagit studenten på barnhemmets skola och hälften av dem har redan gått vidare till universitet och högskolor.
– Jag sökte och fick 50 stipendium för universitetsutbildning både i Afghanistan och utomlands. Hälften gick till tjejer.
Mava Ghani Ghasimi är rektor på flickornas barnhem. Hon har jobbat på hemmet i 2,5 år och tycker att det har blivit mycket bättre för barnen med den nya direktören. Bland annat för att de har fått mer personal dygnet runt vilket gjort det möjligt att öka tillsynen.
– Det finns nu en egen vårdcentral med läkare och sjuksköterskor som ger service både till barnen och utomstående som bor omkring barnhemmet. Vi har en psykolog som kommer en gång i vecka och träffar tjejer och killar vid behov.
– På morgonen går flickorna i förskolan eller skolan. Därefter har de olika verksamheter och kurser såsom engelska, data, sport, läxhjälp och sömnadskurs – även målning och kalligrafi för de barn som är intresserade.
Några av barnen jag pratar med är i tio-tolv-årsåldern. Deras fäder är döda. Mödrarna lever, men har inte ekonomiska möjligheter att ta hand om barnen. En av dem är omgift, men sonen fick inte följa med till den nya mannen. Han kan ändå träffa sin mor ibland, liksom den flicka vars mor har fått ett städjobb på barnhemmet, och på så sätt kan vara nära sitt barn.
Båda Zahras föräldrar är döda. Hon är 16 år och bodde på barnhemmet redan innan den nya direktören tog över och tycker att han har gjort ett väldigt bra jobb. Zahra är mycket duktig i skolan, hon hjälper andra barn med läxor, vill studera vidare på universitet och bli politiker.
