Carin Götblad, regeringens nationella samordnare mot våld i nära relationer, redovisade på fredagen sitt uppdrag där hon manade till att arbetet mot våld i nära relationer måste bli ett nationellt folkhälsomål. Hon ville också att den som överträder ett kontaktförbud ska kunna få fängelse i upp till två år.
Carin Götblad ville bland annat se skärpta straff för överträdelser av kontaktförbud, ta bort böter som straff vid överträdelser och i stället införa fängelse direkt i upp till två år:
– Det är oacceptabelt att man inte respekterar kontaktförbud, sade hon.
Där ringa överträdelser i dag är straffria ville hon införa böter, och införa en regel som ger rätt för till exempel psykiatrin att bryta sekretessförbudet om det är så att det är oroliga för att en person utgör en risk för att utöva våld. Dessutom bör det vara våldsutövaren som ska flytta, inte den våldsutsatta, efter hot- och säkerhetskontroller – sådana modeller finns i andra länder som Sverige bör titta på menade Carin Götblad.
50 förslag presenterades under fredagen kring hur arbetet mot våld i nära relationer bör utvecklas, ett arbete som Carin Götblad betonade måste genomsyra hela samhället, från myndigheter till idrotts- och bostadsrättsföreningar för att våldet ska kunna uppmärksammas på ett tidigt skede. Hon sade bland annat att hälso- och sjukvården måste upparbeta rutiner för att fråga om våld när de möter patienter i mycket högre utsträckning än i dag:
– Det görs bland annat i mödrahälsovården, men det är öar och det är viktigt att hälso- och sjukvården gör det rutinmässigt, liksom för brukare inom socialtjänsten, sade och pekade på på att ett ställe som våldsutsatta för eller senare alltid kommer till är akuten, därför är det viktigt att alla akutmottagningar jobbar upp rutiner för att kunna ställa relevanta frågor och ge hjälp.
Flera grupper är särskilt utsatta och sårbara, som missbrukande kvinnor, äldre, barn, hbtq-personer, och kvinnor som lever i familjer där det finns kriminalitet, samt de som riskerar att utsättas för våld i hederskontext.
Barnen i fokus
Hon betonade att relevanta myndigheter och frivillorganisationer ska sätta den våldsutsattas behov i centrum och att de ska samlas runt henne så att hon slipper slussas mellan olika instanser, och föreslog en modell för operativ samordning mellan relevanta aktörer som polis, socialtjänst, hälso- och sjukvård samt kvinno- och brottsofferjourer. Särskilda lotsar som den våldsutsatta ska bli tilldelade ska se till att samordningen fungerar och även barnlotsar som tittar på barnens situation bör utses, menade Carin Götblad. Ett annat förslag är att skyddade boende ska regleras i socialtjänstlagen och tillståndsprövas, med hänvisning till att det bland annat bor omkring 2 700 barn på sådana boenden som behöver adekvat hjälp.
Barnen bör överhuvudtaget uppmärksammas och utredas i mycket högre utsträckning än som sker i dag, ofta missas barnen helt i situationer av våld i nära relationer och Carin Götblad ville ha större fokus både på barn som själva är våldsutsatta och barn som bevittnat våld. Hon uttryckte förvåning om hur lite fokus som läggs på barn i dag:
– Barnen behandlas som ett bihang. Man pratar inte med dem, förklarar inte för dem och behandlar dem inte som subjekt, sade hon.
Kritik från Roks
I det förebyggande arbetet måste också skola och förskola inkluderas, bland annat för att utbilda personal i hur man pratar med barn om våld, och även informera föräldrar vid till exempel inskrivning i förskolan om hur man arbetar, om barns rättigheter och om personalens skyldighet att upprätta en orosanmälan. Hon menade också att det är viktigt att arbeta med konservativa könsroller i förskolorna och att jobba med genus och pekade på att det finns en tydlig koppling mellan den status barn, flickors och kvinnors värde anses ha och det våld de utsätts för.
– Vi behöver också arbeta med konservativa könsroller och om genus i förskolor, det finns en nära koppling mellan flickors värde och våld: ju lägre status kvinnor och barn har desto mer våld.
Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, kritiserade under fredagen flera av förslagen, bland annat förslaget om tillståndsprövning av skyddade boenden. Skyddade boende sker framför allt inom kvinnojourernas verksamhet och Roks ordförande, Karin Svensson, menade att sådana tillståndsprövningar är ett hot mot kvinnojourernas verksamheter:
– Vi är givetvis för säkra boenden, men det går inte att lägga regelverk som är avsedda för myndigheter på ideell verksamhet. Om det är nödvändigt att tillståndspröva boende för kvinnor som utsätts för mäns våld: gör det i kommunal verksamhet och hitta ett eget namn. Ta inte kvinnojoursrörelsens ”skyddat boende” som kvinnojourerna har drivit i mer än 30 år ideellt och utan vinstintresse, sade hon i ett pressmeddelande.
