"Centerpartiets Annie Lööf lyckades antingen förenkla partiets lösningar på Sveriges problem eller så framförde hon partiets enkla lösningar såsom de verkligen är." Det skriver Sholeh Irani, som lyssnade på sista partiledartalet i Almedalen och hörde ett ganska typiskt tal med fyra löften och få överraskningar.
Inte ens när den gotländska lekfulla vindfläkten blåste bort talmanuset blev Annie Lööf nervös. Hon klarade sig beundransvärt bra, som om det hela ingick i manuset. Hon hanterade sina papper och satte i gång sitt tal. En självsäker centerledare tog plats på scenen, talade om hur företagandet ska rädda Sverige och avslutade Almedalsveckan 2014 med ett typiskt tal och fyra löften.
Centerpartiets Annie Lööf levererade ett klassiskt och pedagogiskt tal, med så överdriven ordning och reda att det blev förutsägbart. Nästan som en söndagspredikan. Några halvlummiga skämt om Stefan Löfven och Gustav Fridolin fanns, som väntat, med och en ung arbetslös Tommy-figur från kategorin ”övriga” i samhället som behövde ett ”riktigt” jobb. Och visst någon gammal mysig fåtölj berättades det om för att knyta det gamla traditionella till det unga och moderna – kanske, svårt att gissa.
I centerledarens Sverige finns det fler som jobbar, utanförskapet har minskat kraftigt, utsläppen har minskat och ekonomin växt, vi har det bra, men det ska bli bättre. Bara om det svenska folket inte röstar bort Alliansen. Sverige behöver, enligt Lööf, fler ”riktiga” jobb. Jobben skapas av företag. Klyftor finns här och där, mellan Täbys rika idealsamhälle (som tar emot minst flyktingar) och Ljusnarsberg med stora problem. Men klyftorna kan centern täppa till med reformer, tillväxt och företagande.
Annie Lööf hade fyra vaga löften att ge. Unga ska få jobb – på kaféer, restauranger och hotell. Miljön ska skyddas fast jobben ska inte ställas mot miljön, maten ska bli giftfri, landsbygden ska leva och ingen antibiotika i köttet ska svenskar ta, inga fler cv-kurser hos arbetsförmedlingen och hela Sverige ska växa, samma möjligheter för alla.
När det gäller jämställdhet, lovade Lööf att Centerpartiet krossa glastaket, höja golvet och öka jämställdheten. Fortfarande efter två mandatperioder med Centerpartiet vid makten, måste Lööf berätta att som ett av världens mest jämställda länder, har Sverige inte lika lön för män och kvinnor och ett ”nej” hörs ett ”ja” av rättsväsendet. Därför behöver jämställdheten finnas med i allt vi gör, från statsbudgeten till köksbordet, sade hon. Alla dessa hinder mot en bättre jämställdhet ska åtgärdas, inte genom ”kvotering eller piskor”, utan genom att kvinnor startar, leder och äger företag, fler kvinnor blir chefer. Detta var Lööfs fjärde och sista bud.
Centerpartiets Annie Lööf lyckades antingen förenkla partiets lösningar på Sveriges problem eller så framförde hon partiets enkla lösningar såsom de verkligen är. Företagande, ofta ett kodord för ännu mer privatiseringar, var nyckelordet i Lööfs vallöften som skulle lösa alla problem.
Antingen glömmer Lööf att hennes parti har haft åtta år på sig vid makten för att tillsammans med alla andra allians-”feminister” se till att åtminstone ett nej uppfattas som ett nej av rättsväsendet, eller så hoppas hon att alla andra lider av minnesförlust.
I övrigt fanns det inte mycket nytt och spännande i Annie Lööfs partiledartal.