Just nu opererar en människohandelsliga i Göteborg där de säljer kvinnor ”på livstid” för 2 000 euro. Polisen känner till fenomenet – men kan inget göra. Resurserna har flyttats för att riktas mot ett pågående ”gängkrig”.
I måndags den 21 juli avslöjade Expressen GT att minst en liga i Göteborg just nu bedriver människohandel, där de utsatta personerna i huvudsak är kvinnor, vilka har förts till Sverige från Östeuropa. Ligan som under en längre tid handlat med kvinnor i prostitution har nu även börjat sälja kvinnorna ”på livstid”. För 2000 euro kan göteborgarna köpa en kvinna att behandla som slav.
Rikskriminalpolisen beräknar att antalet kvinnor som årligen förs till Sverige i syfte att säljas för sexuella ändamål ligger mellan 400-600. Under ledning av länsstyrelsen har en samverkansgrupp införts, Nationellt Metodstödteam mot prostitution och människohandel (NMT). Där ingår exempelvis länsstyrelsen i Stockholms län, rikspolisstyrelsen, rikskriminalpolisen och prostitutionsenheter i Stockholm och Göteborgs stad.
Regeringens handlingsplan mot prostitution och människohandel omfattar fem områden med åtgärder. Dessa gäller bland annat ökat skydd och stöd till de utsatta och stärkt förebyggande arbete.
Men till GT säger Mats Paulsson, chef för polisens traffickinggrupp i Göteborg, att de ingenting kan göra. Flera anmälningar har gjorts, men inga åtgärder har vidtagits. Resurserna finns inte, utan riktas istället mot de öppna strider med dödlig utgång som har försiggått mellan vad som misstänks vara två kriminella grupper i Göteborg.
Problemen akuta
Feministiskt Perspektiv har kontaktat Eva-Britt Svensson, tidigare EU-parlamentariker med expertkunskap om sexslavhandeln. Hon menar att händelserna i Göteborg är akuta och måste tas tag i omedelbart. Oavsett omständigheter bör kvinnors säkerhet prioriteras och åtgärder måste tas på såväl kommunal, regional och riksnivå av både polis och politiker.
– Att man över huvud taget kan tänka sig att prioritera bort detta, låter för mig inte som Sverige 2014, säger Eva-Britt Svensson.
Enligt Svensson är det polisens ansvar att inte prioritera bort akuta fall som sexslavhandel där kvinnors liv och säkerhet riskeras. Samtidigt är det politikernas ansvar att polisen över huvud taget haft möjligheten att ta ett sådant beslut om resursförflyttning, som det vilket har tagits i Göteborg. Hon menar att politikerna måste säkerställa att polisens resurser är tillräckliga för att alla behov ska kunna tillgodoses. På frågan om det görs tillräckligt för att motverka dessa brott svarar Svensson:
– Det görs ju tydligen ingenting.
Fel på EU-nivå
På EU nivå har Eva-Britt Svensson drivit frågan om att lyfta sexslavhandel i många år. Hon berättar att det finns ett utformat EU-direktiv mot människohandel, men det är samma för alla former av människohandel. All ”importerad” arbetskraft likställs alltså med sexslavhandel, vilket Svensson menar är fel.
Malin Roux, grundare och VD på organisationen Real Stars instämmer med Svensson. Ansvaret ligger på flera nivåer och såväl regeringen som olika möjligheter måste ta förebyggande åtgärder, menar hon.
– Lagar är viktigt men vad gör myndigheter för att nå ut till allmänheten för att bekämpa sexhandeln?
Saknas genusperspektiv
Roux berättar att det finns utredningar som visar den bristande länken i kedjan för att förebygga dessa fall och få fler fällande domar. Bland annat saknas ett genusperspektiv inom rättsväsendet och mer specifik utbildning om dessa frågor behövs. Även den så kallade reflektionstiden för människohandelsoffer bör förlängas. I dag ges brottsoffren endast 30 dagars betänketid att fatta beslut om att avlämna vittnesmål. Roux hävdar också att det behövs mer opinionsbildande arbete för att minska efterfrågan på sexköp. Den egna organisationen Real Stars besöker skolor och driver kampanjer ”for fair sex” och mot sexslavhandel. I förebyggande avsikt bör också straffen skärpas, menar Malin Roux. I nuläget är straffet för sexköp dagsböter.
