Samtalsdeltagarna menade att hbtq-rörelsen är en bred rörelse, som speglar samhället och som består av olika grupper med varierande intressen.
Akinyi Ocholla, ordförande för internationella utskottet hos RFSL, menade att det egentligen finns hbtq-rörelsER och inom grupperingarna syns visa grupper mer än andra.
– Under den senaste tiden har transpersoner blivit starkare i Sverige och fått mer utrymme, däremot syns bisexuella inte alls.
När det gällde Pride som forum, inkluderande eller exkluderande av alla klasser, raser och kön ansåg Akinyi Ocholla att språket fungerar som exkluderande faktor på Prides seminarier.
– Allt ska vara på svenska och det är inte alla som kan svenska. Det ska vara på Kulturhuset mitt i stan som uppfattas elitistisk av vissa. Att komma hela vägen från förorten till stan och dessutom betala är inte inkluderande. Så det är många socioekonomiska faktorer som Pride inte tar hänsyn till. Även hur man marknadsför Pride spelar roll. Det är 40 sidor program och allt händer här och inte i förorten.
Akinyi Ocholla tyckte att även användningen av begreppet hbtq kan vara problematiskt.
– De nyanlända använder begreppet LGBT och identifierar sig med denna internationella benämning eller andra begrepp för att identifiera sig.
Mireya Echeverría Quezada, chefredaktör för Bang höll med. Hon menade att genom att skapa ett fint rum och kalla det för tryggt skickar man signaler till vilka som är välkomna.
– Även hur man pratar svenska, vilka ord man använder i samtalen, vältaliga deltagare, allt skapar en miljö med tröskel för rasifierade. Men också hur hbtq-världen skapar trygga rum. Man skapar de trygga rummen från de andra. Men vilka är de potentiella homofoberna? Såna bilder är starka och reproduceras. Vem är man rädd för ska komma in här? Många rasifierade personer har erfarenheten av att uppfattas som homofober.
Mireya Echeverría Quezada nämnde också kritiken från antirasistiskt håll när det gäller de som bjuds in till det trygga rummet som gör det otryggt för andra som inte vågar komma hit.
– Man bjuder in poliser och Migrationsverket till samtal och det visar vilka man prioriterar, papperslösa och asylsökanden eller de andra.
Carlos Díaz projektledare och utbildare hos RFSL nämnde politikerdebatten som inte är öppen för alla.
– När politiska partier ska debattera då måste folk betala för att vara med och anmäla sig i förväg och lösa inträde. Detta är många hinder för att folk ska komma in i en politiskt debatt.
Díaz tyckte att även RFSL måste analysera sin makt och sitt handlingsutrymme över hur Pride arrangeras – vilka bjuds in och vilka som utesluts.
– Mötesordningen, vilka frågor och projekt som anses vara viktiga ska analyseras och resurser ska skapas för den antirasistiska rörelsens delaktighet.
(Fotnot: Att fredagens politikerdebatt krävde föranmälan visade sig senare vara ett krav från Kulturhuset, relaterat till att Stockholm Pride valt att stänga ute Sverigedemokraterna från hela festivalen.)
