Europaparlamentet förväntades stödja henne som nästa kommissionär för internationell handel. Istället meddelar nu handelsutskottet att det blir en omröstning om Cecilia Malmström. Den stora stötestenen är frihandelsavtalet med USA, som delar parlamentet.
Hon ansågs vara ett av de säkrare korten bland kandidaterna till den nya kommissionen. Men Cecilia Malmström kommer, om hon godkänns i slutändan, att hålla i en mycket het potatis: frihandelsavtalet med USA, förkortat TTIP.
På måndag eftermiddag höll parlamentets handelsutskott en tre timmar lång utfrågning av Cecilia Malmström. Hon pratade om frihandelsavtal som ett sätt att generera tillväxt och lovade samtidigt att kommissionen skulle bli mer transparent, till exempel genom att låta Europaparlamentet ta del av dokument från förhandlingar.
Men Malmström, som för närvarande är kommissionär för inrikesfrågor, lyckades inte övertyga delar av utskottet. Nu kräver socialdemokraterna, vänstern och de gröna en omröstning.
– Malmström visade att hon är kompetent men vi är besvikna på vagheten i hennes svar, säger David Martin, som är socialdemokratiska gruppens talesperson för internationell handel.
Teknokratiska svar
Det röda skynket i avtalet med USA stavas ISDS – ett investeringsskydd för utländska företag, som låter stater och företag göra upp i en särskild skiljedomstol. Kritikerna från grönt och rött håll menar att investeringsskyddet till exempel skulle kunna hindra staters möjligheter att behålla eller förstärka lagstiftning inom arbetsrätt och miljö, eftersom det kan missgynna utländska företag.
Malmström menade dock att EU:s handelsavtal, snarare än att sänka ribban, skapar välstånd och bidrar till att upprätthålla den ”europeiska modellen”. Hon hänvisade till det nyligen färdigförhandlade frihandelsavtalet med Kanada som ett exempel på hur missbruk av ISDS ska förhindras. Där finns en rad paragrafer som syftar till att stärka de nationella domstolarna och försvåra för företag att kräva skadestånd från regeringar.
– Vi har begränsat möjligheterna att missbruka ISDS. Det ska vara en sista utväg, sade Cecilia Malmström.
Men den gröna gruppens Yannick Jadot anklagade efteråt kommissionärskandidaten för att ge alltför ”teknokratiska” svar. Jadot menade också att Malmström gjort en kovändning gällande ISDS och syftade på ett svar hon skickat till parlamentet på fredagen. Där säger Malmström att ISDS ska tas bort ur frihandelsavtalet med USA.
Kort efter att dokumentet skickats ut dementerade dock Malmström meningen om ISDS, något hon även tvingades göra flera gånger under måndagens utfrågning. Påståendet om att ISDS ska tas bort ska ha berott på ett missförstånd. Men nu spekuleras det i om Malmström i själva verket har ändrat ståndpunkt, eller om hon inte är överens i frågan med sin blivande chef, kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker.
Ingen förklaring
Inte bara fredagens e-postmeddelande har skapat misstro gentemot Malmström. Svenska parlamentarikern Marita Ulvskog (S) krävde under utfrågningen en förklaring angående ett påstått e-postmeddelande från 2012. Där ska Malmström ha gett USA:s handelsdepartement information som undergrävt EU:s lagstiftning om dataskydd.
Men Cecilia Malmström avfärdade anklagelsen som ren lögn och såg ingen anledning till att ge den socialdemokratiska gruppen en skriftlig förklaring. Något som Ulvskog menar var en anledning till att utskottet inte godkände henne.
– Jag tror att det var dumt av henne att inte omedelbart säga att det är klart att ni ska få en skriftlig förklaring… Jag antar att det är det som lett fram till att det ska vara en omröstning, säger Ulvskog till TT.
I en kommentar till Sveriges radio kritiserar Christofer Fjellner (M) sina rödgröna kollegor i handelsutskottet och menar att deras krav på omröstning antingen handlar om politiskt poserande eller motstånd mot frihandel.
I dag tisdag vid lunchtid hålls en omröstning om huruvida Cecilia Malmström ska få
handelsutskottets stöd. Men utskottet kan inte stoppa Malmströms kandidatur. I stället röstar
hela parlamentet om alla de 28 kommissionärerna den 22 oktober. Då är chansen stor att
kommissionärer som är mindre populära hos de rödgröna grupperna ändå släpps igenom för att
de rödgröna i sin tur ska få igenom sina kandidater.