Maria Bengtsson, som egentligen heter något annat, fixar kaffe vid köksbänken. Runt om i lägenheten står mängder med krukväxter, två katter tassar omkring och på köksbordet av mörkt, massivt trä ligger fem tjocka pärmar med välsorterade, organiserade dokument från polis, åklagare, personskyddsgruppen och handlingar från både tings- och hovrätt.

– Det har blivit en del, säger hon och sneglar mot pärmarna.

– Första gången jag bodde på kvinnojour var för sex, sju år sedan. Då fanns det generellt väldigt lite kunskap om hur man kan spåra någon via mobiltelefoner. Då skaffade jag på eget initiativ en ny telefon.

Teknologi som gör det enkelt för våldsamma och svartsjuka partners att kontrollera sin pojk- eller flickvän blir allt tillgängligare. Det behövs inte längre specialkunskap om spyware eller mjukvara. Istället marknadsförs moderna övervakningsprodukter som säkerhetsåtgärder, ofta riktade till föräldrar som vill hålla ett vakande öga över vad deras barn gör på internet. I Sverige finns bland annat tjänsten Lociloci som har utvecklat en tjänst som fungerar på alla mobiltelefoner utan programvaror eller externa applikationer. Genom att använda operatörernas master och i vissa fall GPS-enheten positionerar tjänsten mobiltelefonen. För att stänga av tjänsten räcker det inte med att stänga av platstjänsterna i din smartphone, du måste stänga av positioneringen inne på kontot. Vilket kan vara svårt om du inte är medveten om att tjänsten är aktiverad på din telefon.

Skyddade uppgifter röjdes

Maria Bengtsson bodde på kvinnojour i nio månader. Hon tvingades skaffa sekretessbelagda personuppgifter, flytta flera gånger och i princip sluta använda internet. Men livet börjar räta ut sig. Tills deras gemensamma barn blir allvarligt sjuk. På sjukhuset ringer Maria Bengtsson till sitt ex och informerar om tillståndet.

– Vad skulle jag göra. Han hade rätt att få veta, tyckte jag då.

På sjukhuset beter han sig märkligt. Han är mer intresserad av Maria Bengtsson än av deras sjuka barn. Han pratar om en låt som han vill att hon ska lyssna på. Till slut går hon med på att han skickar över låten. Ett dygn senare är hennes skyddade adress röjd, han vet om var hon studerar, vilka områden hon brukar röra sig och namnet på hennes nya partner och hans barn.

– I filen som han skickade över fanns det också ett spywareprogram, konstaterar Maria.

Ökad medvetenhet

Den andra omgången Maria Bengtsson tvingades gömma sig på en kvinnojour fanns det, enligt henne, en helt annan medvetenhet. Redan på inskrivningssamtalet fick hon order om att stänga av platstjänster på telefonen under tiden hon befann sig på boendet så att hennes före detta pojkvän inte skulle kunna spåra upp kvinnojourens skyddade adress.

Amelia Andersdotter, tidigare ledamot av Europaparlamentet för Piratpartiet, anser att svensk implementering av EU:s lagar om dataskydd och radioutrustning skulle hjälpa våldsutsatta kvinnor som är i samma situation som Maria. I våras kom en ny EU-lag som gör det obligatoriskt att i vissa fall skydda privatliv i telefoner och annan radioutrustning, bland annat trådlösa routrar och basstationer i infrastrukturen.

– Det är bindande europeisk lagstiftning för alla medlemsländer men vad kommer exempelvis näringslivsdepartementet att göra för att se till att det blir standard i industrin? 

Amelia Andersdotter tar också upp EU:s förslag om ett dataskyddspaket som ett exempel hur europeisk lagstiftning kan stärka kvinnors rättigheter.

– EU har väldigt starkt privatlivslagstiftning. Tidigare har man haft det som i Sverige är personuppgiftslagen men nu utvecklat ett nytt juridisk ramverk som heter Dataskyddsförordningen, som ligger i väldigt stark emfas i att individen själv som ska ha möjlighet att utvärdera makt och kontroll över sin kommunikation. 

Polisen inte intresserade

Maria Bengtssons pojkvän var inte intresserad av datorer innan han blev svartsjuk.

– Men han lärde sig snabbt. I dag driver han ett it-företag med flera anställda, konstaterar hon.

Senare skulle han dömas för grov kvinnofridskränkning och misshandel. Övervakningen av hennes datorer, sms, mobiltelefon, det var polisen inte intresserad av. Maria Bengtsson lämnade in 30 000 mejl, tre mobiltelefoner och inloggningsuppgifter till sin mejladress så polisen själva ska kunna ta ner mejl som bevismaterial. Trots att Maria vid flertalet tillfället försöker få polisen att göra en husrannsakan på hans datorer för att de ska kunna fastställa att han använt spionprogram för att kontrollera henne så görs inte detta, trots att en åklagare godkänner en husrannsakan.

– Jag kan ju inte leva som en normal människa. Mitt straff är på livstid. Men han? Han har inte påverkats nämnvärt. Det känns för jävligt.