Inrikesfödda kvinnor får två tredjedelar av inrikesfödda mäns pension. Ännu värre blir det för utrikesfödda kvinnor som endast får en tredjedel av inrikesfödda mäns pension.
– Formell och reell jämställdhet är olika saker. Könsneutrala regler kan ge olika resultat. Det finns skillnader som yrkessegregering, lägre timlön, och att kvinnor i större utsträckning arbetar deltid vilket leder till lägre inkomster, sa Eskil Wadensjö redaktör för antologin och professor i nationalekonomi.
Inom hushållen har män och kvinnor i regel olika inkomster. Att mannen tjänar mer har effekter för socialförsäkringarna eftersom exempelvis pensioner påverkas av lägre inkomster och att kvinnor tenderar ta tidig pension i större utsträckning än män. Kvinnor VAB:ar också mer och tar ut fler föräldradagar vilket ger effekter på lönen. Den ökade livslängden gör också att kvinnor får en låg inkomst under fler pensionsår än tidigare.
– Så länge det är ojämställt i familjen får vi leva med att kvinnor får lägre pensioner, sa Gabriella Sjögren Lindquist, docent i nationalekonomi och även hon redaktör för antologin.
Gabriella Sjögren Lindquist redogjorde för sysselsättning när det kommer till utrikes-respektive inrikesfödda. Inrikesfödda kvinnor är enligt studien mer sysselsatta. I 30-årsåldern beräknas sysselsättningsgraden för inrikesfödda vara 80 procent medan den bara är 50för utrikesfödda. Inrikesfödda kvinnor fick åren 1992-2011 ut två tredjedelar av inrikesfödda mäns pension, och utrikesfödda kvinnor endast en tredjedel av inrikesfödda mäns pension.
– Är det acceptabelt? frågade Gabriella Sjögren Lindquist publiken.
Från 80-talet och framåt sjukskrivs fler kvinnor än män. Även i de fall som gäller exakt samma yrke är kvinnorna mer sjuka. Resultaten pekar på att det beror på kvinnors dubbelarbete, men saknar enligt redaktörerna stöd av riktig forskning.
En panel bestående av socialförsäkringsminister Annika Strandhäll, Irene Wennemo, statssekreterare arbetsmarknadsdepartementet, Elisabeth Svantesson, vice ordf förande i socialförsäkringsutskottet och Lena Granqvist, utredare Saco och ledamot i JA-delegationen diskuterade att etablering i arbetslivet tar längre tid nu. På grund av fler visstidsanställningar kan en fast anställning för många bli verklighet först vid 30 års ålder och då när en kvinna precis etablerat sig på arbetsmarknaden kan det vara dags att skaffa barn. På en väldigt kort period ska alltså väldigt mycket göras och det kan påverka hälsan. Panelen sa att det finns en fara i att man individualiserar problemet. Att frågan måste lyftas till en strukturell nivå.
– Nu ser kurvorna inte bra ut, utan måste tas på allvar, sa Irene Wennermo.
Enligt Lena Granqvist är faktorerna som skapar ojämställdhet i socialförsäkringarna samma som skapar ojämställdhet i arbetslivet och hemlivet:
– Vi ska sträva efter att angripa orsakerna. Socialförsäkringssystemen behöver ändras men är beroende av att folk orkar jobba. Därför är kvinnors ökade psykiska ohälsa oroande. Det är en tickande bomb, individuellt och samhällsekonomiskt. Det är inte helt klarlagt varför det är som det är, men vi vet att arbetsmiljön har betydelse. Vi har mycket att göra på det området, sa Lena Granqvist.
Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll menade att svaren bör sökas i den grundläggande problematiken i hur kvinnors arbete värderas, men sa sig vara osäker på om problemen kan lösas genom att skruva i socialförsäkringarna.
