Hur mår Rut? Rebecka Bohlin, författare till boken De osynliga Om Europas fattiga arbetarklass (Atlas, 2012), sammanfattar sin syn på frågan.
På vilket sätt är de som städar andras hem osynliga?
– De som städar och har andra jobb i servicesektorn är egentligen inte osynliga alls, de finns mitt ibland alla oss andra. Däremot lyser en debatt om deras arbetsvillkor med sin frånvaro. Många vill diskutera fördelarna med rut-avdrag för kunderna, få känner till att detta leder till deltidsanställningar, tung arbetsmiljö, med mera.
Hur skulle du beskriva arbetsvillkoren för dem som städar i andra människors hem?
– Arbetsrättsprofessor Catharina Calleman har i sin forskning konstaterat att anställningsvillkoren över lag är flexibla. De senaste siffrorna jag såg innebar att 245 företag av sammanlagt 17 000 verksamma företag i hemstädbranschen hade kollektivavtal. Det innebär att arbetsgivaren kan sätta lönen hur lågt som helst. Anställningarna är nästan alltid deltidsarbete, vilket hänger ihop med att de flesta kunder vill ha städningen utförd torsdag-fredag dagtid. Om kunden ställer in en städning och det inte finns något formellt avtal, innebär det att städerskan den veckan plötsligt står helt utan lön.
– Förmågan att vara ”flexibel” är ett nyckelord för den som vill vara anställningsbar i branschen. Och det är mot bakgrund av kundernas flexibilitetskrav svårt, även för det företag som vill, att erbjuda heltidsjobb. Vissa företagare berättar att deras anställda har flera jobb samtidigt. De jobbar för olika företag och i vissa fall även svart vid sidan av. Ibland innebär en vit anställning för en specifik kund en inkörsport till svartjobb vid sidan av. Forskarna drar slutsatsen att den vita och den svarta marknaden existerar parallellt och att de göder varandra.
Enligt dem du pratat med, vilka är de största bristerna i arbetsvillkor/arbetsmiljö?
– Alla säger att stressen är värst. Därefter kommer fysisk belastning, otrygghet i anställning, ofrivillig deltid och låg lön.
Att rut-avdraget infördes, vad fick det för betydelse för dem som städar? Hur påverkade det deras arbetsvillkor? Blev det bättre? Sämre? Ingen skillnad?
– Efter sju år med Rut-avdraget vet vi vad det kostar – mer än 2 miljarder per år – men inte vad vi får för pengarna. Vi vet att prognoser om ökad sysselsättning och vita jobb inte har infriats – men ingen regelrätt utvärdering har gjorts. Genom att lägga samman olika uppgifter kommer professor Anita Nyberg fram till att avdraget troligen skapat 6 500 nya heltidsarbeten – vilket är oerhört lågt i förhållande till den prognos som gjordes innan beslutet fattades: 60 000 nya jobb. En av de samhällsförändringar som skett under denna sjuårsperiod är att inkomstklyftorna ökat. Med ökade inkomstskillnader blir det lättare för höginkomsttagare att köpa låginkomsttagares tid. Den kanske tydligaste effekten av Rut-avdraget är alltså att ett antal medelklassfamiljer har fått mer fritid, sedan de ägnar mindre av sin egen tid åt städning. Frågan är förstås om det är värt 2,2 miljarder per år av våra gemensamma skattemedel? För de anställda kan vi konstatera att fler har fått jobb – jobb som är flexibla, tunga och med låg grad av anställningstrygghet.
Det fackliga engagemanget i den här branschen är lågt, vad får det för konsekvenser?
– Branschen organiseras av Kommunal, som är Sveriges största fackförbund. I andra branscher organiserar de i snitt 80 procent av de anställda. I hemstädbranschen är siffrorna annorlunda, där är är bara var tionde anställd fackansluten – men det är trots allt en betydande framgång. För när Kommunal inledde sin offensiv var organisationsgraden så låg som 7 procent.
– Tack vare en team-verksamhet där fyra personer från Kommunal samverkar utifrån specialkunskaperna organisering, kollektivavtal, branschkunskap, omvärldsbevakning och kommunikation har det varit möjligt att hitta nya vägar att nå ut. Detta leder till en ökad medvetenhet hos arbetsgivarna, fler tecknar kollektivavtal och till ökad trygghet för de anställda.
