167 000 finländare hade undertecknat medborgarinitiativet om en ändring av äktenskapslagen, som överlämnades till den finska riksdagen i december 2013. Ett år senare har initiativet gått igenom, men enligt svenska Yle kommer det i praktiken dröja flera år till innan samkönade par kan ingå äktenskap.

Inför fredagens beslut intervjuade Sveriges radios korrespondent Thella Johnson parlamentarikern Oras Tynkkynen, som lade fram det första förslaget om en genusneutral äktenskapslag för över tio år sedan. Bland annat sade han att ”Om vi vinner i morgon kommer det att betyda så mycket inte bara för mig personligen utan för ett finskt samhälle som rör sig mot jämlikhet.”

Feministiskt initiativs talesperson Sissela Nordling Blanco kallar beslutet ett stort steg i rätt riktning. I ett uttalande på Facebook skriver hon: ”Nu hoppas jag att finländska riksdagen går vidare och öppnar upp för en familjelagstiftning för fler sorters familjebildningar, ändrar könstillhörighetslagen och stoppar tvångssteriliseringarna av transpersoner.”

En som efterlyst internationellt stöd inför omröstningen i parlamentet är Sara Eriksson, tidigare chefredaktör för den feministiska kulturtidskriften Astra och en av flera aktivister som på torsdagen anordnade stödmanifestationer för Ja-sidan runtom i Sverige.

Hur känns det?

– Fantastiskt, jag sitter här med gåshud över hela kroppen och frågar mig om det här verkligen händer. Jag visste inte hur optimistiska vi skulle våga vara och nu känns det väldigt väldigt bra.

Hur kommer det sig att skillnaden är så stor mellan folkets vilja och parlamentsledamöterna?

– Delvis tror jag det handlar om att den sida som är mer synlig i media, sociala medier framför allt, är den sida som är för. I Finland finns både progressiva och konservativa krafter, omröstningarna har visat att det är extremt tajt mellan de båda sidorna. Att bara följa sociala medier ger en skev bild.

Vilken betydelse tror du att påtryckningar utifrån har haft?

– Jag tror att all aktivism absolut haft betydelse att folk ställt sig upp och visat att de inte tänkte acceptera något annat. Och den här frågan har väckt starkt engagemang. Till exempel har Prideparaden tidigare år inte varit så stor i Finland. I år var 20 000 med i tåget.

Debatten inför beslutet har också gjort homofobin synlig...

– Ja, vi ska fira nu, det är viktigt, men det är också jätteviktigt att komma ihåg att kampen inte slutar här. Homofobin i det finska samhället finns kvar och det här beslutet kommer att stärka vissa homofober i sin hållning. Så alla segrar är viktiga segrar, men fortfarande finns väldigt mycket kvar att göra.