Startsida - Nyheter

Fel läge för förbud mot könsdiskriminerande reklam?

Yttrandefrihet har sällan varit så omskriven som nu, efter terrorattackerna i Paris och Köpenhamn. Den måste värnas, som ett av de förnämsta kriterierna på demokrati.

En aspekt av yttrandefriheten är könsdiskriminerande reklam. Samtidigt som yttrandefrihet ska vara givet i varje samhälle används den för att systematiskt legitimera kränkningar och diskriminering. Exempelvis får kvinnor tåla sexistiska, förminskande, förlöjligande och stereotypa framställningar i det fria ordets namn. Det är också legitimt att påminna om att barns skyddsvärde ställdes mot yttrandefrihet i barnpornografidebatten. Fortfarande finns de som anser att förbudet mot barnpornografi är en allvarlig inskränkning av yttrandefriheten.


Stoppad utredning

Före valet 2014 kom signaler från de rödgröna partierna att frågan om könsdiskriminerande reklam ska upp på bordet på nytt. Från jämställdhetsminister Åsa Regnér hälsas att regeringen tittar på frågan just nu.

Senast var 2008, när utredningen Könsdiskriminerande reklam – kränkande utformning av kommersiella meddelanden, SOU 2005, lämnades till den dåvarande folkpartistiska jämställdhetsministern, Nyamko Sabuni, beställd av den tidigare socialdemokratiska regeringen. Sabunis svar var: ”Jag skyddar hellre yttrandefriheten än lagstiftar mot könsdiskriminerande reklam.” Sedan stoppades utredningen i malpåse, trots att den inte förespråkade någon inskränkning av yttrandefriheten.

Nu har utredaren Eva-Maria Svensson, professor i rättsvetenskap på Göteborgs universitet tillsammans med Maria Edström, medieforskare och bland annat känd från Allt är Möjligt Media Watch Group, skrivit en robust och utredande artikel om förhållandet mellan de två grundläggande demokrativärdena yttrandefrihet och jämställdhet. Rubriken är ”Freedom of expression vs. gender equality” och är publicerad Tidsskrift for Rettsvitenskap.


Snålskjuts på demokratiska värden

De konstaterar att Sverige inte lever upp till vare sig FN:s kvinnokonvention eller Pekingplattformen där det står att FN:s medlemsstater förbinder sig att motarbeta sexistiska stereotyper och könsdiskriminering i medierna. Men måste då könsdiskriminerande reklam – som är en jämställdhetsfråga – stå i konflikt till yttrandefrihet? Svensson och Edström menar att det går att skilja på olika typer av yttrandefrihet: demokratidriven och marknadsdriven. Marknadsdriven yttrandefrihet skulle kunna regleras betydligt hårdare än vad som görs i dag medan den demokratidrivna fortsatt kan vara lika öppen. Marknadsdriven yttrandefrihet handlar inte om det fria ordet i egentlig mening utan om att sälja produkter.

Jag ser det som att marknaden med sin reklam åker snålskjuts på det demokratiska värdet yttrandefrihet. Sveriges första tryckfrihetslagstiftning antogs 1766 och från den har yttrandefrihetsgrundlagen utvecklats. Den var inte menad att skydda kommersiella budskap. I de övriga nordiska länderna finns reglering av könsdiskriminering i reklam utan att det för den skull inneburit någon inskränkning i yttrandefriheten.


Knepigt läge

Edström och Svensson betonar att frågan om stereotyper handlar om mer än bara enskilda bilder eller texter. Skälet att ämnet betonas i internationella konventioner är att stereotyper bidrar till en begränsad självbild hos enskilda individer, vilket påverkar yrkes- och livsval. I förlängningen utgör stereotypa budskap hinder för ett jämställt samhälle.

Hur glad jag än är att regeringen nu återuppväcker ämnet funderar jag över tajmingen. Det lär bli en lång och infekterad debatt om hot mot yttrandefriheten ifall ett förbud mot könsdiskriminerande reklam föreslås. Och om regeringen väntar ett år till lär det bli en svekdebatt från feminister.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV