Antalet anmälda brott av afrofobisk karaktär har stadigt ökat de senaste åren. I en förstudie ligger till grund för dagens beslut uppger de intervjuade att diskriminering och afrofobi är vanliga inslag i vardagen. Många upplever kränkande bemötande vid kontakt med myndigheter och fördomsfullt bemötande i rättsväsendet och i skolan.

60 afrosvenskar eller anhöriga till afrosvenskar i Malmö har intervjuats och resultatet bekräftar den nationella bilden. I Sverige har antalet anmälda afrofobiska hatbrott ökat med 24 procent sedan 2008. När Malmö kommun nu har beslutat om större satsningar för att motverka den negativa kurvan får det ett hoppfullt mottagande om förbättring.

– Det är inte en dag för tidigt. Hoppas nu bara att Malmö blir det goda exemplet som hela övriga Sverige tar efter, säger Momodou Jallow (V), ordförande i Afrosvenskarnas forum för rättvisa.

Föreningen inledde sin verksamhet 2011, registrerades formellt som förening 2012, och har för närvarande ett 80-tal medlemmar. De flesta är från Malmö, men föreningen har även medlemmar i Stockholm, Göteborg, Uppsala och övriga Sverige. Hur många afrosvenskar som finns i Malmö är omöjligt att veta eftersom den typen av statistik inte förs i Sverige.

– Om man skulle göra en gissning skulle jag säga sammanlagt mellan 10 000 och 15 000 personer, alla generationer inräknade, säger Momodou Jallow.

Han kom själv till Sverige från Gambia för tjugo år sedan. Åren har gett honom en klar bild av synen på svarta människor.

– Det svenska samhället tror sig vara ett av världens mest toleranta. Men så fort man kommer under ytan visar det sig att de flesta bär på rasistiska och stereotypiska föreställningar om svarta som upprätthåller diskriminering och afrofobi.

Det var den insikten som fick Momodou Jallow att på allvar engagera sig politiskt för tre år sedan. Målsättningen att synliggöra den diskriminering afrosvenskar så ofta utsätts för, har hela tiden stått högt på hans dagordning.

– Den handlat om strukturella mönster inom arbetsliv, skola och hos myndigheter. Men också om attityder från individer, säger Momodou Jallow.

Historiskt bra beslut

Han välkomnar på alla sätt Malmö kommuns initiativ som han delvis varit med om att förverkliga om än i periferin. Den fruktansvärda händelse när en svart pappa misshandlades och mordhotades av ett gäng, framför ögonen på sin son, på en bro i Malmö, tror han kan ha spelat roll.

– Sådana saker har förstås tydliggjort behovet än mer av att det behövs större satsningar för att komma åt afrofobi. Sen får vi inte glömma att afrofobi kan ta sig många olika uttryck som kan vara betydligt svårare att observera och komma åt.

De åtgärder som Malmö nu vidtar, efter en utredning gjord av stadens folkhälso- och jämställdhetsberedning, ska bland annat omfatta en arbetsgrupp vars uppgift är att öka kunskapen om de här frågorna. Än så länge är det oklart om Momodou Jallow kommer att ingå i den gruppen.

– Jag inte har tänkt så långt än men oavsett om jag är med eller inte kommer jag att fortsätta arbeta med frågan, säger han.

En förhoppning han har är att afrosvenskar ska komma att jämställas med andra minoritetsfolk, som romer och judar, som genom sin status får finansiella bidrag av staten.

– Men framför allt tycker jag att Malmö kommun fattat ett historiskt bra beslut, som förhoppningsvis ska bli vägledande, säger Momodou Jallow.

I december besökte FN:s arbetsgrupp för personer av afrikansk härkomst Malmö och gav rekommendationer kring arbetet mot afrofobi. Dagens beslut i folkhälso- och jämställdhetsberedningen ligger i linje med rekommendationerna och ska ses som ett steg på vägen i arbetet mot afrofobi och för att stärka afrosvenskars rättigheter.

Det innebär att den arbetsgrupp som kommunen tillsätter ska ha förankring i den afrosvenska gruppen och inleda ett kommunalt utvecklingsarbete för att motverka afrofobi, utveckla datainsamlingsmetoder och insamling av jämlikhetsdata, säkerställa juridisk rådgivning och individstöd samt ta fram pedagogiskt material för ökad kunskap om afrofobi. Dessutom kommer möjligheten att skapa en fysisk plats för verksamheten att undersökas.

En demokratisk fråga

Företrädare för den rödgröna majoriteten i Malmö kommenterar beslutet i ett pressmeddelande:

– Främlingsfientlighet, rasism och hatbrott hotar hela vårt demokratiska samhälle. Som kommun har vi en del i ansvaret att arbeta för ett samhälle som inkluderar alla och jag är glad att Malmö kan vara en föregångare i arbetet mot afrofobi, säger Hanna Thomé (V), antidiskrimineringskommunalråd.

– I dag har vi ett samhälle där diskriminering och rasism begränsar människor till sin hudfärg eller bakgrund. Malmö är en unik stad med en mångfald som öppnar upp nya möjligheter i staden, nya sätt att arbeta och som tillför nya perspektiv. Kommunen kan inte göra allt, men vi måste göra det som vi faktiskt kan göra. Denna satsning motverkar inte all form av afrofobi och diskriminering av personer med afrikansk bakgrund, men det är definitivt ett steg på vägen, säger Mediha Ahmadi (S), ledamot i folkhälso- och jämställdhetsberedningen.

– Ingen ska bli kränkt, hotad eller diskriminerad på grund av sin hudfärg eller sin etniska bakgrund. Därför behövs en rad olika åtgärder för att motverka afrofobin i Malmö. Med dagens beslut tar vår stad ett viktigt första steg mot att stoppa den diskriminering som många personer med afrikanskt ursprung möter varje dag, säger Mia Josefsson (MP), ledamot i folkhälso- och jämställdhetsberedningen.

Otillräcklig summa

Katerin Mendez, Feministiskt initiativs (Fi) ledamot i Malmö kommunfullmäktige ser i stort positivt på de ambitioner och målsättningar som Malmö kommun visar för att komma till rätta med en allt tydligare afrofobi.

Samtidigt pekar hon på brister i den utredning som Malmö folkhälso- och jämställdhetsutredning nu lagt fram. Bland annat saknar hon ett genusperspektiv i rapporten, och hon vill också betona barns speciella svårigheter, i skolan såväl som bland kamrater.

– Det är väldigt bra att de här frågorna tas på större allvar och de måste belysas från olika håll, säger Katerin Mendez.

En annan del av utredningen, så som den hittills har presenterats, där hon har invändningar, handlar om pengar. Från kommunens sida tänker har en summa på 600 000 kronor avsatts för att täcka de insatser som som krävs.

– Jag har svårt att se hur den summan ska räcka om man verkligen vill uppnå resultat, säger Katerin Mendez.