Det är en allmän uppfattning att kropp och själ hänger ihop och forskning visar en korrelation mellan psykisk hälsa och motion. Klubbhuset Fountain House finns på tolv platser i Sverige och är en medlemsorganisation för personer med psykisk ohälsa. Verksamheten finansieras av Stockholm Stad, Socialstyrelsen och Landstinget. Medlemmarna i Fountain House utgör grunden för verksamheten och den bygger på frivillighet vilket betyder att medlemmarna tillsammans planerar och utformar uppgifterna i klubbhuset.
Grundidén bygger på att bryta isolering och bygga upp ett sammanhang, vilket kan vara en stor utmaning för personer med psykisk ohälsa. Vissa medlemmar använder sig av verksamheten för att hitta tillbaka till ett liv med rutiner, andra för att bryta isolering eller vända tillbaka dygnet. Som medlem på Fountain House deltar alla i den arbetsinriktade dagen genom större och mindre uppgifter för att driva klubbhuset gemensamt. Fountain House har även utarbetat ett socialt program som medlemmarna tar del av. Det sociala programmet går ut på att göra något betydelsefullt tillsammans i grupp. Det kan handla om stickning, matlagning, musik, öppen scen eller fysisk aktivitet.
Anders Rudström, handledare på Fountain House Stockholm menar att de sociala och fysiska aktiviteterna är särskilt viktiga för personer med psykisk ohälsa eftersom det ofta är de som är mest stillasittande, och att aktivera sig eller röra på sig är ett sätt att stärka självförtroendet och komma igång.
– Det psykiska och fysiska välmåendet sitter ihop. Ju sämre man mår psykiskt desto sämre mår kroppen. Vissa människor har svårt att se en mening med att ens gå upp ur sängen, så vi ser ett stort behov och även en stor förtjänst i det sociala programmet, säger Anders Rudström.
Fysisk och psykisk hälsa hänger samman
Anders Rudström försöker tillsammans med Fountain House, att förändra synen på psykisk ohälsa.
– Det är mer öppet att må psykiskt dåligt i dag än för några år sedan, men det finns fortfarande ett starkt tabu och många skäms över sitt psykiska mående. Var fjärde person lider av psykisk ohälsa under någon period i livet så det är varken konstigt, ovanligt eller farligt. Vi jobbar därför aktivt med att förändra synen på psykisk ohälsa. Det gör vi dels genom att synas utåt och dels genom att det är medlemmarna som ”bygger huset” och att de på så sätt får en starkare självbild.
En av de insatser Fountain House gör för att synas och lyfta farm psykisk ohälsa är att arrangera Ångestloppet. Den 23 mars arrangerades det för sjunde året i rad, och idén bakom är att få igång samtal och öppenhet kring psykisk hälsa och att få människor att börja röra på sig och sätta fokus på hur viktig kopplingen mellan fysisk och psykisk hälsa är. Det är ett lopp på 209 meter. Tanken är att alla deltagare ska klara av att ta sig i mål utan problem, därav den korta distansen. Starten är vid S:t Paulsgatan på Södermalm i Stockholm och målgången är vid Fountain House Stockholms lokaler på Götgatan 38. Det är tillåtet att springa, jogga, gå, eller krypa.
– Det är ett uppskattat lopp utan vinnare eller förlorare. Hammarby Friidrott har sponsrat Ångestloppet under flera år och lånar ut en startpistol till oss varje år. Det vore roligt om fler föreningar i Stockholm kunde följa deras exempel. Vi har bjudit in andra idrottsföreningar att vara med och delta i loppet eller i alla fall visa sitt stöd på plats, men hittills är det ingen förening som nappat på det. Det hade varit kul att få gehör från idrottsföreningarna, inte minst för att lyfta fram att den fysiska och psykiska hälsan går hand i hand. Det glöms ofta bort, säger Anders Rudström.
Ointresse från Riksidrottsförbundet
Riksidrottsförbundet som finansieras av statliga medel har sedan årsskiftet gjort en satsning tillsammans med beroendecentrum Stockholm, och startat en mottagning för psykisk ohälsa bland elitidrottare men har ingen plan på att fånga in övriga personer med psykisk ohälsa.
– Riksidrottsförbundet har inga planer på att bredda målgruppen och vi verkar inte för att fånga in en viss typ av människor utan vi är till för alla. Inga insatser görs för en viss typ av målgrupp, säger Peter Mattsson, idrottschef på Riksidrottsförbundet.
Varför väljer ni att inrikta er på just elitidrottare då?
– Mottagningen är till för att ta vid där idrotten inte räcker till och där sjukvårdsbehandling utförs.
Kan det inte vara önskvärt att satsa på målgruppen med psykisk ohälsa då det ofta finns ett samband mellan psykisk och fysisk hälsa?
– Vi har inga planer på det, vi finns till för alla. Däremot har vissa distriktsidrottsförbund tagit sig an det tillsammans med hälso- och sjukvården, säger Peter Mattsson.
Örebro län ligger i framkant
Sedan början av 2000-talet finns något som kallas ”Fysisk aktivitet på recept” (FaR). Inom hälso- och sjukvården används det förebyggande för personer med fysisk eller psykisk ohälsa. Det har varit ett lyckat verktyg och särskilt framgångsrikt för personer med depressioner. Framför allt förekommer ordinationerna inom vårdcentralerna, men kan skrivas ut på sjukhusen, av sköterskor, sjukgymnaster, psykologer och psykiatriker. Alla Sveriges tjugoen regioner eller län arbetar med FaR, men alla arbetar inte utifrån samma metod.
I Örebro län bygger FaR-arbetet på en samverkan mellan Region Örebro län och distriktsidrottsförbundet Örebro läns idrottsförbund (Ölif). I avtalet står bland annat att Ölif ska medverka i FaR-arbetet genom att stödja patienter att hitta aktiviteter, skapa aktiviteter för patienter där aktiviteter saknas och tillsammans med samhällsmedicinska enheten och hälso- och sjukvården medverka i att utveckla arbetsmetoder. På så vis blir idrottsrörelsen i distriktet en aktör som hjälper personer som fått FaR ordinerat att komma ut i en lämplig motionsform.
– Fysisk aktivitet på recept har visat sig vara en viktig och framgångsrik insats. Framförallt för personer med psykisk ohälsa, men också för personer med för högt blodtryck, säger hälsoutvecklare på Örebro läns idrottsförbund, Tina Modin.
Tina Modin lyfter precis som Anders Rudström från Fountain House fram vikten av att det inte ska vara tävlingsinriktat.
– Det handlar snarare om lågintensiv motion där vinsten ligger i att röra på sig. För personer med psykisk ohälsa föreligger ofta ett stresspåslag och fysisk aktivitet har bevisligen en stressreducerande effekt.
Förra året föreskrevs tretusen FaR-ordinationer inom Örebros län. De allra flesta fick en individanpassad ordination vilket betyder att patienten utför egen aktivitet såsom cykling eller promenader för att sedan följas upp av sjukvården. Örebro Läns idrottsförbund hanterade cirka 500 ordinationer förra året och då handlar det om gruppträning där den vanligaste motionsformen är vattengympa.
– Arbetet med FaR har följts upp. Personer har fått skatta hur de själva mår och det visar sig att både tanke och känslomässigt så mår människor bättre av att vara aktiva. Självförtroende och självkänsla stärks av fysisk aktivitet så det är viktigt att lyfta fram att den fysiska och psykiska hälsan hör ihop.
Trots att Örebro och deras idrottsförbund ligger i framkant när det kommer till insatserna med fysisk aktivitet på recept så menar Tina Modin att det fortfarande finns mycket kvar att göra.
– Vi diskuterar hur vi bättre kan fånga upp människor. Många personer med psykisk ohälsa har tagit del av någon form av gruppaktivitet inom psykiatrin, och när de skrivs ut finns det risk att de isolerar sig eller blir stillasittande igen. Så det är en utmaning för idrotten att fånga upp dessa människor och det kan bli ännu bättre samverkan mellan idrotten, sjukvården och psykiatrin, säger Tina Modin.
