”När Ebba Busch-Thor, ny partiledare för KD, väljer att genast ta upp frågan om aborter kopplat till just samvetsfrihet så har vi all anledning att gnugga det retoriska gruset ur ögonen och se vad detta handlar om; en attack på den fria aborten och ett röstfiske i SD:s grumliga vatten.” Det skriver Vänsterpartiets vårdpolitiska talesperson Karin Rågsjö.
Runt om i Europa har abortmotståndarna bytt strategi, från att stå med bilder på blodiga foster till att kräva samvetsvägran; att personal inom vården som är emot abort ska ha rätt att av hänsyn till sitt samvete vägra delta i arbete som rör abort. Även i Sverige har SD och Kristdemokrater fokuserat på krav att sjukvårdspersonal och hela sjukhus ska kunna vägra att genomföra aborter.
Den 9 april hade socialutskottet debatt i riksdagen om hälso- och sjukvård. En av frågorna som debatterades var aborträtten. Frågorna om aborträtten och samvetsfrihet lyftes där av Julia Kronlid, SD. SD är tydliga abortmotståndare och förespråkar även samvetsfrihet. I debatten deltog även Emma Henriksson; vice gruppledare för KD. Som gick hårt åt SD. Några veckor senare tar KD upp identiska frågor som SD runt aborter. Och när Ebba Busch-Thor, ny partiledare för KD, väljer att genast ta upp frågan om aborter kopplat till just samvetsfrihet så har vi all anledning att gnugga det retoriska gruset ur ögonen och se vad detta handlar om; en attack på den fria aborten och ett röstfiske i SD:s grumliga vatten.
Abort är i dag förbjudet i ett 60-tal länder och 22 miljoner osäkra och illegala aborter genomförs årligen. Osäkra aborter resulterar varje år i att 47 000 kvinnor dör. Generellt visar abortlagarna i världen också en bristande tilltro till att kvinnan själv skulle ha förmåga att göra etiska avvägningar och på ett moget sätt fatta beslut om abort. Även i länder där abort av sociala skäl är tillåtet och där det i praktiken inte är svårt att få en abort beviljad överlåts det formella beslutet till läkare eller någon myndighet. Som exempel kan nämnas Finland och Storbritannien.
Samvetsklausulen som finns i många länder med begränsad aborträtt leder till att kvinnor måste vänta onödigt länge eller till och med hindras från att få genomföra abort. 70 procent av Italiens gynekologer vägrar till exempel att delta i abort, i vissa regioner upp till 90-95 procent. Europarådets kommitté för sociala rättigheter har slagit fast att italienska läkare missbrukar den rätt som i Italiens abortlagstiftning ger friheten att inte behöva medverka vid abort.
I Sverige har vi haft fri abort sedan 1975, i 40 år, och här utförs mellan 35 000 och 38 000 aborter årligen. I dag är ungefär 83 procent av alla aborter medicinska. Världen är i stort behov av länder som står upp för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter och Sverige har varit och är ett sånt land, men vi kan inte slå oss till ro när abortmotståndarna vädrar morgonluft även här. I de två senaste riksdagsvalen har antalet abortmotståndare ökat i riksdagen. Flera abortmotståndare har valts in för KD och Ja till Livet-grundaren Mikael Oscarsson satt förra mandatperioden i Europarådet. En plats han använde för att bekämpa aborträtten.
Vänsterpartiet har alltid gått före när det gäller sexuella och reproduktiva rättigheter och vi är överens med Vårdförbundet och Läkarförbundet som bägge ställt sig negativa till att vårdpersonal skulle kunna välja bort behandlingar och patienter.
En återkommande tanke i lagtexterna kring vård är att personalen ska finnas tillhands för patienten men också att de ska utföra sitt arbete på ett korrekt sätt. Patientsäkerhetslagens 6 kap. 1 § skriver: ”Hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet”. För Vänsterpartiet är det självklart att det inbegriper arbete med aborter.
Det är viktigt att vi är många som står upp för aborträtten och tillsammans demaskerar SD:s och KD:s nya argumentation om samvetsvägran. Strategibytet handlar inte om något nyvaknat engagemang för barnmorskor. Utan är en nostalgiresa tillbaka till 50-talets könsroller, med kvinnors liv som insats. För en månad sedan röstade också SD och KD ner en storsatsning på svensk förlossningsvård.
När vi själva och våra döttrar, systrar och vänner söker abort i hälso- och sjukvården ska vi inte riskera att möta personal som inte ställer upp på det. Rätten till vår kropp och rätten till hälsa är grundläggande mänskliga rättigheter. Det är däremot ingen rättighet att få jobba som barnmorska.
