Utrikesminister Margot Wallström talade om sin oro över det aktuella katastrofala läget i världen.

– Det är första gången efter andra världskriget som så många människor samtidigt är på flykt. En värld där militarisering, våld och extremism breder ut sig och värderingar som demokrati och mänskliga rättigheter pressas tillbaka, även här i Europa, menade hon.

Och det är just i denna oroliga värld, tycker Margot Wallström, en feministisk utrikespolitik behövs och kan åstadkomma förändringar.

– Det är viktigt att se den större bilden när vi pratar om vad det är för politik vi vill föra.

Detta viktiga ställningstagande, enligt utrikesministern, är en politik som kräver mod, mer än någonsin men också tålamod.

Arbetet börjar hemma

Wallström betonade vikten av att vara trovärdiga själva när det gäller kvinnors aktörskap och delaktighet, särskild i fredsprocessor.

– Det är viktigt att själva komma med bra exempel då vi begär av andra länders politiker att inkludera kvinnor i förhandlingar och att erkänna kvinnors aktörskap, menade Wallström.

Vidare förklarade Wallström att det är viktigt att utnämna kvinnor som ambassadörer, något den tidigare utrikesministern började med. Sverige ska ge den legitimitet och det stöd som behövs till kvinnor, i sina möten med andra länders delegationer.

Medan globala militära utgifter skjuter i höjden till groteska nivåer, sjunker det globala biståndet drastiskt, enligt Lena Ag. Ett exempel hon tog upp handlar om den årliga globala militära utgiften som motsvarar 603 år av den budget som FN:s kvinnoorgan får under ett år. Är detta rimligt, undrade Ag.

– Det är inte rimligt...FN-systemet har helt brutit ihop, det finns inte ens pengar i FN:s olika biståndsprogram, för att ge till exempel mat till flyktingar runt om i världen.

Wallström nämnde Sveriges engagemang i bland annat kärnvapennedrustningen i världen. Men samtidigt tog hon upp ett politiskt dilemma hon som utrikesminister uppfattar som en verklighet Sverige ska ta itu med.

– Trots Sveriges engagemang för fred, måste vi satsa på eget försvar. Sverige måste försvara sig mot eventuella attacker... Om vi ska leva upp till idén om fred och säkerhet för våra invånare, då måste vi kunna försvara oss.

– Då deltar Sverige också i militariseringen av världen, är detta riktiga prioriteringar för en feministisk politik, vi satsar redan i dag mer på militära utgifter än på bistånd, konstaterade Lena Ag.

– Ibland måste man leva med motsägelsen, vi måste visa Ryssland att vi är beredda att försvara oss, vi måste samtidigt bygga på långsiktig fred... verkligheten ser ut så här att vi måste tänka på vår säkerhetspolitik och det ska inte vara lätt att invadera oss, förklarade utrikesministern.

Nog med väntan

Du har ett personligt engagemang, du har intagit en modig position, men är feministisk utrikespolitik ämnad för en kommande tid, frågade Lena Ag.

– Nej, men det krävs både mod och tålamod, mer än någonsin tidigare i historien, men så nog tålamod har vi inte, det är nu vi vill se att det händer... mod har kanske med åldern att göra, man blir modigare, men jag har för lite tålamod, även om jag inser att processen kommer att ta tid och att man måste vara realistisk om vad man kan åstadkomma...jag har ingenting att förlora, jag måste inte till någon viss position, jag är intresserad av sakfrågorna, sen blir det som det blir, men man måste stå för någonting man tror på och måste engagera sig, vi måste förändra världen nu, varför ska vi vänta, varför ska kvinnor vänta på att männen...?

(applåder)