Enligt en ny studie från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet påverkas domstolsbeslut av den politiska tillhörigheten bland nämndemännen. Slutsatsen som Randi Hjalmarsson, professor i nationalekonomi, drar är att det svenska nämndemannasystemet brister i opartiskhet.

Enligt studien, som Hjalmarsson genomfört tillsammans med Shamena Anwar och Patrick Bayer, ökar fällande domar mot åtalade med distinkt arabiskt-klingande namn markant när en sverigedemokratisk nämndeman deltagit i avgörandet. Ökningen var då 17 procentenheter. Samtidigt blir det fler fällande domar i fall där en kvinna är offret om en av nämndemännen är vänsterpartist, en ökning med 14 procentenheter.

I studien ingår 950 verkliga fall som prövats vid Göteborgs tingsrätt med slumpmässigt tilldelade nämndemän under åren 2009-2012.

– Integriteten i alla rättssystem vilar på löftet om en rättvis rättegång där domen avgörs av bevisningens kvalitet och inte av juryns egenskaper, såsom etnicitet, ålder, kön eller politisk tillhörighet. Men vår studie visar att sådan särbehandling förekommer i nämndemannasystemet, åtminstone vad gäller politisk tillhörighet, säger Randi Hjalmarsson i ett pressmeddelande.

Hon konstaterar också att det främst verkar vara den enskilda nämndemannens faktiska röst som påverkar utslaget, även om det också finns belägg för att nämndemän från Sverigedemokraterna respektive Vänsterpartiet även påverkar röstningsbeteendet hos sina nämndemannakollegor, vad som kallas för ”peer effects”.