Enligt Pekingplattformen ska kvinnor bli mera delaktiga i, och få större inflytande över, medierna. Icke stereotypa framställningar av kvinnor i medierna ska också främjas. Globalt har utbudet av olika medier ökat kraftigt de senaste tio åren med hjälp av ny teknologi. Budskap, värderingar och trosuppfattningar förmedlas genom böcker, pappers- och digitala tidningar, fotografier, filmer, radio, television, Internet och sociala medier. EWL konstaterar att medier har format och fortsätter att ha starkt inflytande över hur människor uppfattar sig själva och andra, men också samhällsutvecklingen. Medierna kan bidra till att höja kvinnors status och inflytande, genom att öka kvinnors synlighet och underlätta för kvinnor att få kontakt med varandra. Men genom att fortsätta att diskriminera kvinnor och sprida stereotyper bromsar medierna utvecklingen mot jämställdhet mellan kvinnor och män.
Majoritet av män styr medierna
Uppgifter från EIGE (European Institute of Gender Equality) visar att trots att kvinnor utgör nästan 70 procent av de som examineras ut från journalistutbildningar på högskolenivå, så fortsätter män att vara i majoritet bland dem som äger och styr medierna. På ledande positioner är endast en tredjedel kvinnor, och lönegapet mellan kvinnor och män är 17 procent. I Europa är andelen kvinnor som är nyhetssubjekt (personer som uttalar sig i medierna eller som nyhetsartiklar handlar om) 24 procent.
Män uttalar sig som experter medan kvinnor fortsätter att beskrivas som offer, läsare eller företrädare för allmänheten. Kvinnor presenteras på ett stereotypt sätt och förminskas ofta. Endast 4 procent av nyhetsinnehållet bedöms som icke stereotypt.
Kvinnor och flickor objektifieras
Av projektet ”You can´t be what you can´t see” framgår att kvinnor över 45 år endast utgör 16 procent av de som visas på bild i europeiska nyhetstidningar. Mindre än 10 procent av sportnyheterna fokuserar på kvinnor som idrottar. Dubbelt så många kvinnor som män förekommer nakna eller halvnakna i reklam. Att kvinnor och flickor fortsätter att objektifieras i dataspel, musikvideoer, filmer, reklam, tv-program för barn framhåller EWL som allvarligt, då två tredjedelar av alla ungdomar använder medier för att lära sig mer om sex. Hela 80 procent av pojkar i åldrarna 14-18 år har sett pornografiska filmer det senaste året. Motsvarande andel bland flickor är 45 procent.
EWL:s kravlista
Enligt EWL har EU:s medlemsländer varit dåliga på att följa upp regler och överenskommelser kring jämställdhet i medierna. Att motverka stereotypa framställningar ingick till exempel inte i EU:s jämställdhetsstrategi 2010-2015. EWL ser en rad utmaningar, som behöver hanteras, bland dem trakasserier och kränkningar av kvinnor på internet, stereotyp och objektifierande reklam, okritisk mediekonsumtion.
Med utgångpunkt från dessa utmaningar ställer EWL ett antal krav:
• Förbjud diskriminering på grund av kön inom medier och utbildning.
• Integrera jämställdhet och kvinnors rättigheter i alla europeiska policys och program som rör medier och informationssamhället inklusive de kommunikationsverktyg som europeiska institutioner och organ använder sig av.
• Skapa en ”European Media Monitoring Group” med en särskild jämställdhetsavdelning, som ska arbeta mot stereotypa framställningar.
• Främja en ökad mångfald av kvinnor och kvinnliga förebilder i medierna.
• Inför en uppförandekod för journalister, som betonar jämställdhet.
• Utveckla forskning, ta fram jämförbar statistik om kvinnor i medierna och inrätta en databas med experter som är kvinnor.
• Ta fram medvetandehöjande kampanjer som vänder sig till barn och ungdomar för att få fram positiva förebilder.
• Motverka trakasserier på internet samt stereotyper i serier och dataspel.
• Följ upp EU-parlamentets beslut från 1997 om att förbjuda all slags pornografi i medierna liksom reklam för sexturism.
