Snart har Ing-Cathrin Nilsson varit chefredaktör för tidningen Motorbranschen i två år. Hon tog över efter Hans Bister, som då hade haft posten i 42 år. Idén att göra ett nummer helt präglat av kvinnor har hon burit på länge. Den väcktes för ett år sedan under ett samtal med Anna Frödell, som är AD och ansvarig för tidningens form. De stod framför väggen där utskrifter av färdiga sidor till kommande utgåvor placeras för överblick och noterade att det var mycket ”gubbar” på bilderna i det aktuella numret.
– Vi försöker varje nummer uppmärksamma kvinnor, och då klack de till i mig tänk om vi skulle göra ett nummer med bara kvinnor.
Till en början var hon tveksam. Branschen är fortfarande mycket mansdominerad och hon funderade över vad läsarna skulle säga, om de skulle bli provocerade. Sedan bestämde sig Ing-Cathrin Nilsson för att ta reda på det. En första tanke var att kvinnonumret skulle ges ut i mars, och sammanfalla med internationella kvinnodagen. Men där kom traditionen emellan, eftersom är mars månad vikt för begagnat-tema i Motorbranschen, så det blev maj istället.
Substans i varje artikel
Arbetet med numret har pågått länge och bland annat inneburit att Ing–Cathrin Nilsson har vänt sig mer till kvinnor när hon varit ute på mässor och seminarier än vanligt. När utgivningen närmade sig sparade hon en del bra intervjuer med kvinnor för att få med dem i kvinnonumret, och sköt upp publiceringen av artiklar med fokus på män.
– Vi har ju inte velat ha med kvinnor bara för att de är kvinnor utan att det ska vara substans i varje artikel. Det är så lätt att gå på de personer som syns, som sitter i styrelserna, som uttalar sig, hör av sig. Det är inte så att vi alltid går på det givna, man får öppna ögonen helt enkelt och tilltala kvinnorna, säger Nilsson.
Samtidigt konstaterar hon att det före hennes tid inte fanns några kvinnor i redaktionen. Nu är läget nästan det omvända, och även en stor del av frilansmedarbetarna är kvinnor. Generellt sett upplever Ing-Cathrin Nilsson ändå att det är lättare att få män att ställa upp i tidningen när de tillfrågas. Kvinnonumret har i vissa fall krävt en hel del övertalning, berättar hon. Och en legendarisk lastbilsföretagare sade blankt nej. Av en släkting till kvinnan fick Nilsson höra motiveringen:
”Jag har varit i branschen i 40 år aldrig blivit uppmärksammad och vill inte bli det nu heller.”
Beslutsfattarna speglar inte kunderna
Nu framgår det av den jämställdhetsgranskning som presenteras i Motorbranschens majnummer att bara en av tretton personer i styrelserna är kvinna 2015. Slutsatsen blir att beslutsfattarna i branschen matchar kunderna dåligt eftersom var tredje bilist numera är kvinna och antalet kvinnor som äger en bil har ökat med 83 procent de senaste tre decennierna. Mest ökar tillgången till bil bland ensamstående kvinnor med barn och pensionärskvinnor. Flest kvinnor i styrelserna finns bland lastbils- och bussåterförsäljarna, nära 13 procent, medan andelen knappt når 4 procent i plåt- och lacksektorn.
Kvinnan på framsidan av Motorbranschens majnummer sitter framåtlutad utan något insmickrande leende. Redaktionen har haft en del diskussioner om hur de medverkande i kvinnonumret porträtteras visuellt. Ändå förekommer en hel del relativt stereotypa skildringar. Och Ing-Cathrin strävar inte efter att det som betraktas som ”kvinnligt” ska uteslutas ur en tidning som är så pass ”manligt” präglad.
– Det var någon som sade att vi borde ha en muskelbil med på omslaget, men tjejer måste få vara som de är.
Gammaldags attityd
Något som inte gick att komma runt är det faktum att endast en kvinna finns bland tidningens fyra stående expertrådgivare.
– Vi skojade om att vi skulle sätta peruker på dem.
Så blev det nu inte, trots att Ing-Cathrin Nilsson försökte hitta ersättare som kunde gå in och svara i stället för männen. Och en sak som bara tas upp i förbifarten bland artiklarna är vad det innebär att verka i en miljö som så länge präglats av kvinnoobjektifiering. Till exempel finns ett citat av racerföraren Tina Thörner angående lättklädda kvinnor på Genèvesalongen:
”Det finns ingen referens mellan ett halvklätt fruntimmer och en kompetent bil, jag skäms för mänskligheten”.
Och Susanne Frödin, rektor för Stockholms transport- och fordonstekniska gymnasium, säger i en kortare artikel att med tanke på antalet elever som är kvinnor borde branschen kommit längre på vägen mot könsbalans. Men flera tidigare elever har valt att arbeta i andra branscher då de mötts en gammaldags attityd mot tjejer.
Flera av de intervjuade i Motorbranschens kvinnonummer betonar att de inte har några problem med mansdominansen, och enligt en av de första kvinnor som Toyota tog in på säljsidan är den grabbiga mentalitet som fanns då helt försvunnen.
Det positiva exemplets makt
Ing-Cathrin Nilsson kan själv bekräfta att den typ av öppna objektifiering av kvinnor som fortfarande är accepterad på evenemang som Genèvesalongen faktiskt inte längre förekommer vid liknande tillställningar i Sverige.
– Det har inte varit medvetet att utesluta problemen som skulle kunna finnas. Sedan är det väl lite så att vi oftare tar upp det positiva exemplets makt än att vara problemorienterade, säger hon.
– Vi hoppas framför allt att det här numret ska vara en tankeställare som kan leda till förändring.
Dagen efter utgivningen är det ännu inga läsare som provocerats eller vill säga upp tidningen på grund av tilltaget. Däremot har Ing-Cathrin Nilsson fått massor av reaktioner både inom och utanför branschen, mest från kvinnor som tackar och är glada. Hon berättar att en ”hyggligt känd författare” bland annat skriver:
”Det borde dock alltid finnas en motortidning för kvinnor! Och… Ni borde få SVT med er och göra ett svenskt TOP GEAR fast med enbart kvinnor. Det vore nåt!!!”
Härmed passas förslaget vidare.
