Den omfattande mediebevakningen av politikerveckan i Almedalen signalerar att det som pågår är viktigt, men det mesta av det som sänds saknar textning. Tidningarnas livesändningar textas aldrig, tv-kanalerna textar bara enstaka program och trots att SVT storsatsar textas endast partiledartalen och ”Debatt”, konstaterar HRF i ett pressmeddelande.
– Det här innebär att de flesta av landets 1,4 miljoner hörselskadade stängs ute, förklarar Eva Blomquist.
Bland årets 3 470 listade arrangemang har mindre än en fjärdedel uppgett att de har teleslinga. Ofta tvingas hörselskadade vända i dörren på olika seminarier. Eva Blomquist tycker att det är hög tid för ett hörselsmartare Almedalen, och uppmanar både medier och arrangörer att säkerställa att debatten blir tillgänglig och öppen för alla.
Frågan är inte ny. Bland annat har Slingpatrullen från Unga hörselskadade sedan 2012 genomfört undersökningar årligen om tillgängligheten för hörselskadade, med stöd av HRF.
– Vi har pratat om detta jämt och ständigt i hur många år som helst, säger Eva Blomquist till Feministiskt perspektiv.
Förutom att det är dålig tillgång till hörselslingor, och inga nämnvärda förbättringar skett från år till år enligt Slingpatrullens undersökningar, är det väldigt få webbsändningar som är textade. Och det bara publice service som har krav på sig att texta. Och just texten är det viktiga för den som inte hör bra, betonar Eva Blomquist.
– Jag kan inte höra från deras mikrofoner vad de säger. Man känner att man inte är riktigt inkluderad, utan måste gå in i efterhand.
– Nu var jag på ett seminarium härborta, jag hade skrivtolkar med mig dit för att överhuvudtaget kunna höra vad de sa. Men jag skulle inte kunna delta i frågestunden. Det är svårt att veta om man hört allt, kanske någon har ställt frågan redan innan. Man blir osäker och känner sig väldigt utanför, säger hon.
Men enligt Eva Blomquist är det få som vet att skrivtolkar finns och vad det innebär. Eller att hörselskadade behöver så mycket textning. Därför rör sig Eva Blomquist i Almedalen under veckan och visar hur skrivtolkning går till.
Hon beskriver det som att en person står och skriver på en dataskärm där hon kan läsa av det som sägs. Antalet skrivtolkar är räcker dock inte till för att täcka de behov som finns.
Ett annat underutnyttjat verktyg för att öka tillgängligheten, och som är enkel att använda, är efterhandstextning.
– Det har vi twittrat mycket om både i år och i fjol. Allt i den digitala världen behöver textas mycket mer.
Så hur ser du på möjligheterna att åstadkomma en större förändring?
– Dels måste fler veta om problemet för jag upplever fortfarande att det är många som inte känner till det. Sedan måste det finnas tillräckligt många som kan utföra direkttextningen, vilket kräver utbildning. Blir det mer tryck måste folk fatta att det här måste ordnas.
