Studenterna får ta ställning till ett påhittat fall – en farmor misstänker att barnbarnet inte har det bra efter föräldrarnas skilsmässa och efterhand kommer fler och fler omständigheter upp.

I varje klass som använt programmet tar studenterna olika beslut om att öppna en utredning eller inte, de gör också olika bedömningar beroende på om det handlar om en pojke eller en flicka. De flesta trodde att pojkens problem berodde på hans egna beteende, medan flickan reagerade på problem i familj eller skola.

Även yrkesverksamma socialsekreterare gör olika bedömningar av samma fall, det visar flera olika studier från bland annat Stockholms universitet.

Flera studier visar att traditionella föreställningar om kön påverkar socialarbetares bedömningar av utsatta barn och förslag om insatser; flickor skall skyddas medan pojkar sägs ha behov av gränser, struktur och tvång. Könsstereotyper av detta slag hotar professionalismen i socionomers barnavårdande arbete och gör utredare mindre lyhörda för det individuella barnets livssituation och dess behov. Också andra diskrimineringsgrunder kan utgöra hinder för effektiva och allsidiga barnavårdsutredningar.