Masha Gessen kommer strosande bredvid sin svenska förläggare Dorotea Bromberg. Över axeln håller hon sin svarta jacka, i andra handen en telefon. De är på väg upp på Sigtunastiftelsens stora friluftsscen för att samtala kring hur det är att arbeta som författare och journalist i Putins Ryssland. Varje plats är upptagen. Så var det igår också när hon talade om ”Motstånd och kamp i dagens Ryssland”. Fullsatt.
Feministiskt Perspektiv får en snabb intervju, när det blir en lucka i den långa kön av läsare som vill ha böckerna Mannen utan ansikte och Ord kan krossa betong - berättelsen om Pussy Riot signerade.
Kritisk mot äktenskapet
Vi lämnar Ryssland för ett ögonblick och ber henne ge sin syn på sommarens stora händelse i USA: Högsta domstolens beslut den 26 juni att göra det lagligt med samkönade äktenskap i alla amerikanska delstater.
– OM det nu ska finnas äktenskap i ett land, ska det också finnas rätt till samkönade äktenskap. Det är en självklarhet. På så sätt är det en viktig lag, säger Masha Gessen.
– Men, efter att i hela mitt liv kämpat mot de konservativa traditionella samhällsnormerna, som gayaktivist, där inte minst äktenskapet som institution varit något vi ville riva ner, konstaterar jag också att det står konservativa krafter bakom lagförslaget. Det är viktigt att gayrörelsen får rättigheter som speglar våra liv.
Tillsammans med partnern Darja har Masha en adoptivson och två döttrar. I barnens liv ingår också de biologiska papporna, och hennes tidigare partner. ”Mina barn har fem levande föräldrar” skrev hon i en krönika i Vouge.
– För barnens skulle vore det bättre med ett kontrakt som kunde garantera dem rätten till dessa relationer. Vi har decenniers hbtq-kamp bakom oss, vi måste fortsätta kämpa för att rättigheterna till vår verklighet, säger Masha Gessen, innan en man dyker upp vid signeringsbordet och försöker förmå henne att signera programbladet.
– No, no, only books. Sorry, säger Masha och ler, alltmedan kön av bokköpare som vill få hennes namnteckning börja växa igen.
Flydde förföljelsen mot hbtq-personer
Masha Gessen kom som helgens stora dragplåster till Sigtuna Litteraturfestival. Hennes framträdande var fullsatta. Idag bor hon med familjen i New York - en direkt följd av hetsjakten på hbtq-personer i Ryssland. En jakt hon dokumenterat både som journalist och deltagit i som gayaktivist. När kampanjen mot homosexuella började för några år sedan i Ryssland och det ryktades om att en lag mot ”Homosexuell propaganda” skulle införas trodde hon att det var ett skämt. Vännerna varnade henne att det dessvärre inte var så. Hon tänkte göra allt hon kunde för att bekämpa utvecklingen och framträdde offentligt i ”TVRain” en oberoende nätburen tv-kanal och sa att nu anses min familj mindre värd än andra. Det var första gången hon i första hand framträdde som lesbisk i andra hand som journalist, skriver hon i The Guardian.
– När lagen antogs i juni år 2013 var hoten mot min familj för stora för att vi skulle kunna stanna i Moskva. Det utlösande var att jag misshandlades utanför parlamentet. Barnens säkerhet var i fara. Vi flyttade till USA.
Under lördagens framträdande med DN:s kulturchef Björn Wiman sa Masha Gessen att hon ogärna drar paralleller till nazismen, men tillvägagångssättet att hetsa mot hbtq-personer i Ryssland följer samma mönster som nazisternas hets mot judar kring tiden för andra världskriget.
– En minoritetsgrupp pekas ut. De utsätts för propaganda. Grundläggande rättigheter tas ifrån dem genom godtyckliga lagar. Lagar måste vara transparenta, men förbudet mot ”homosexuell propaganda” är svepande.
Homosexuell propaganda definieras som ”the purposeful and uncontrolled distribution of information that can harm the spiritual or physical health of a minor, including forming the erroneous impression of the social equality of traditional and non-traditional marital relations”. (ungefärligt översatt: ”den målmedvetna och okontrollerade spridningen av information som kan skada den andliga eller fysiska hälsan hos en minderårig, inklusive ge det felaktiga intrycket av social jämlikhet för traditionella och icke-traditionella äktenskapliga relationer.”).
– Det är inte bara olagligt att prata om sig själv, som homosexuell, utan också att tro sig ha samma rättigheter som andra. Nästa steg kommer förmodligen att bli att föra bort barn till homosexuella föräldrar. Det har redan hänt att socialtjänsten tagit barn från samkönade föräldrar. Just nu väntar förslaget på att behandlas i parlamentet. Det kan bli en ny lag.
Situationen i Ryssland
– Jag har svårt att se mig som offer eftersom vår familj hade möjlighet att flytta till New York. Vi låter inte barnen åka till Ryssland, men jag flyger över för att göra intervjuer.
Vid båda hennes framträdande kom frågor om hennes mod och riskerna hon utsätter sig för upp. Varje gång avvärjde hon:
– Jag känner inte att jag har någon rätt att tala om risker eller mod för egen del. Mina artiklar publiceras i stora västerländska tidningar. Mina böcker översätts. Mitt namn är nu känt. Jag har mitt hem i väst. Det finns journalister i Ryssland vars texter inte publiceras i väst. De kan inte lämna landet. De misshandlas. De dödas. Detta händer därför att ingen utanför Ryssland vet vem de är. Mina risker är obetydliga i jämförelse.
Under söndagens samtal tillsammans med sin svenska förläggare Dorotea Bromberg fördjupade hon svaret.
– Gå in på ”Reporters without borders” hemsida (på svenska: ”Reportrar utan gränser”) och läs om attackerna mot journalister i Ryssland. Ni kommer inte att känna igen ett enda namn. Just detta är anledningen till att de misshandlas. Ingen i väst känner till dem. Det kan göras utan att någon vet. Jag är nu ett välkänt namn i Europa och USA. Det är mitt skydd. Kan fler ryska journalister publiceras i väst skulle det vara den absolut bästa hjälp vi kunnat ge, sa Masha Gessen.
Hundratals lyssnade när Dorotea Bromberg ställde sina frågor till Masha. När Masha var elva år flyttade hon med sina föräldrar till USA.
– Mina föräldrar fick mig att tro att de bara gjorde det för sin egen skull, de sa aldrig att de gjorde det för min. För det är jag dem evigt tacksam. Jag slapp få skuldkänslor.
Hon har två medborgarskap och talar två språk, men skriver på engelska.
– Eftersom vi lämnade Ryssland när jag var 14 år talar jag utan brytning, men mitt skriftspråk är en fjortonårings. Mina äldre kvinnliga släktingar får alltid läsa igenom mina ryska texter i förväg.
Var är hemma för dig?
– Jag älskar New York. Men när jag kommer till Ryssland är det något med hur husen är byggda, hur ljuset faller, hur språket låter, hur min kropp känns i tillvaron som gör att jag vet att det är här mitt hem är.
Hennes stora genombrott i väst kom med ”Mannen utan ansikte” år 2012
.Putin
– I år har Putin suttit vid makten i 16 år. Mina barn känner inte en värld utan Putin. Det är skrämmande, sa Masha i samtalet med Björn Wiman, som frågade:
Ska Sverige frukta Putin?
– Ja. För att uttrycka det kort. När han kom till makten för sexton år sedan hade Ryssland en militärbudget motsvarande vilket europeiskt land som helst. Idag är det i klass med USA:s. Han har inte en, utan flera, tänkbara planer. Det kan vara att annektera Moldavien eller Baltikum eller en bit av Finland. Han ser en repertoar av möjligheter, när rätta stunden infinner sig slår han till. Att ryska stridsplan flyger i svenskt luftrum är absolut inget misstag - det är en markering. Men det finns inte en plan, utan flera. Det är som Tjechovs pistol, fast i Putins pjäs hänger inte en pistol på väggen i första akten, utan väldigt många olika. Vilken han tar i slutet vet vi inte, sa Masha Gessen.
Den andra reportageboken ”Ord kan krossa betong - berättelsen om Pussy Riot”, kom ut i Sverige 2014 och handlar om konstnärskollektivet som utförde en ”punkbönsprotest” mot Putin i Kristi Frälsarekatedralen i Moskva.
– Allt kring Pussy Riot - att de gick in i katedralen, att de var unga kvinnor, att de hade bara axlar och korta kjolar - provocerade. De utförde sin punkbön, när det inte pågick någon mässa, och det finns inga regler som förbjuder bara axlar i kyrkan när det inte är mässa. Pussy Riot är ett intellektuellt konstkollektiv, vars konstnärliga uttryck tar sig gestalt i ett punkband. De ÄR inget punkband. I Ryssland idag är det inte effektivt att protestera politiskt. Det är som ljudet av ett träd som faller i skogen. Ingen hör. Ingen skriver, inget händer, mer än att de som protesterar grips. Inget effektivt sätt att förändra politiskt, sa Masha Gessen.
Pussy Riot var de första som fängslades för en fredlig protest. Medlemmarna, Nadezjda Tolokonnikova och Maria Aljonchina dömdes till två års fängelse för huliganism, men släpptes i förtid. Titeln ”Ord kan krossa betong” är skrivna av den ryske författaren Solzjenitsyn och på Björn Wimans fråga om inte Pussy Riot ska ses som en fortsättning på den tradition av starka dissidenter Ryssland haft med bland andra Solzjenitsyn själv, svarar Masha absolut, det stämmer.
– Idag ett halvt sekel senare är det fortfarande inte sant att ord kan krossa betong. Nästa projekt för Masha Gessen är att skriva klart en andra bok om Putin.
