Jila Mossaed kommer ut med sin sjätte diktsamling på svenska. Mossaed var redan en känd och etablerad poet när hon flydde till Sverige från Iran under 80-talet, vid 40 års ålder. Med Månen och den eviga kon debuterade hon 1997 på svenska. Feministiskt perspektiv publicerar två dikter ur Mossaeds nya diktsamling Jag föder rådjuret.
Diktsamlingen Jag föder rådjuret har fått positiva recensioner. Feministiskt perspektiv bad Jila Mossaed att själv välja dikter ur sin nya diktsamling för våra läsare. Då blev det dikter som speglar dessa dagars händelser, om havet, flykten, döden och exilen. Hon motiverade sitt val av dikter så här:
– Vi är omgivna av en osynlig makt som inte heter Gud utan består av hjärtlösa människor, krigsskapare och vapensäljare. Vi måste rädda oss genom att berätta om sanningen. Vi har bara orden, som Beckett sade en gång.
Ur boken Jag föder rådjuret
Berätta
Det gör ont
Mycket ont
Jag vill berätta om och om igen
Miljoner är på väg
mot hemlöshet
mot moderlöshet
mot psykisk svält
Många tar båten
Ibland hinner de inte bli
nykolonialismens nya bosättare
havet sväljer dem
Vi stoppar slangen direkt mot en dold strupe
Oljan bubblar
Makten
skickar oss leksaker
Stora leksaker
Små leksaker
Barn blir inte mätta
De leker krig
även i sömnen
Det gör ont
Miljoner har redan kommit
och miljoner är på väg
Utan vilja
utan planer
De drivs till nya länder
De tältar i öknen
på bergen
på stenar
De tältar i havets mörka gap
Det gör ont
Förhör mig
Förhör mig
det gör ont.
Sidan 61-62
Inget namn
Jag såg henne
med stor bred hatt
klädd som om hon var en stjärna
klev n i ett mörkt fattigt rum i en by
magra kvinnor med
gula fläckar runt munnen
såriga händer
hungriga
Hon ville se på
medan kvinnorna bakade bröd
på det primitiva sättet
utan el
utan rinnande vatten
De var glada att drottningen
besökte dem
utan att se dem
Hela byn prayade om hennes doft
De log i smyg
vågade inte mer
och sov hungriga.
Sidan 21-22 ur diktsamlingen Jag föder rådjuret.
