Diktsamlingen Jag föder rådjuret har fått positiva recensioner. Feministiskt perspektiv bad Jila Mossaed att själv välja dikter ur sin nya diktsamling för våra läsare. Då blev det dikter som speglar dessa dagars händelser, om havet, flykten, döden och exilen. Hon motiverade sitt val av dikter så här:

– Vi är omgivna av en osynlig makt som inte heter Gud utan består av hjärtlösa människor, krigsskapare och vapensäljare. Vi måste rädda oss genom att berätta om sanningen. Vi har bara orden, som Beckett sade en gång.

Ur boken Jag föder rådjuret

Berätta

Det gör ont

Mycket ont

Jag vill berätta om och om igen

Miljoner är på väg

mot hemlöshet

mot moderlöshet

mot psykisk svält

Många tar båten

Ibland hinner de inte bli

nykolonialismens nya bosättare

havet sväljer dem

Vi stoppar slangen direkt mot en dold strupe

Oljan bubblar

Makten

skickar oss leksaker

Stora leksaker

Små leksaker

Barn blir inte mätta

De leker krig

även i sömnen

Det gör ont

Miljoner har redan kommit

och miljoner är på väg

Utan vilja

utan planer

De drivs till nya länder

De tältar i öknen

på bergen

på stenar

De tältar i havets mörka gap

Det gör ont

Förhör mig

Förhör mig

det gör ont.

Sidan 61-62

Inget namn

Jag såg henne

med stor bred hatt

klädd som om hon var en stjärna

klev n i ett mörkt fattigt rum i en by

magra kvinnor med

gula fläckar runt munnen

såriga händer

hungriga

Hon ville se på

medan kvinnorna bakade bröd

på det primitiva sättet

utan el

utan rinnande vatten

De var glada att drottningen

besökte dem

utan att se dem

Hela byn prayade om hennes doft

De log i smyg

vågade inte mer

och sov hungriga.

Sidan 21-22 ur diktsamlingen Jag föder rådjuret.