Den 23-25:e oktober är det Stockholm Literature på Moderna Museet i Stockholm. Litteraturfestivalen, som nu är nu inne på sitt tredje år, har fortsatt Dramaten som fast partner, och samarbetar från och med i år även med Stockholm konserthus för att skapa intressanta möten mellan litteratur och andra konstformer. Möten av olika slag är också en röd tråd genom programmet. Programmet bygger kring en stomme av möten och samtal författare emellan. Trots att det inte finns något officiellt tema för festivalen enligt de programansvariga, så påpekar de samtidigt att alla författare talar om identitet, frågar hur vi formas av andras blickar och huruvida vi kan göra om oss i deras ögon eller inte.
En blick som blir uppenbar vad gäller urvalet av gäster, är den europeiska. Stockholm Literature gör anspråk på att vara en internationell litteraturfestival men är tyvärr väldigt eurocentrisk. Av femton internationella gäster som presenteras så är bara fyra från länder utanför Europa. De röster som tagits fram, och som av de programansvariga beskrivs som viktiga, är först och främst européer. Alla utom en av de fyra som bjudits in från övriga delar av världen än Europa på ett eller annat sätt ska samtala om krig eller förtryck.
Detta till trots är det många spännande gäster och möten som väntar. Först ut är skådespelaren och dramatikern Alina Serban från Rumänien. Alina Serban började sin karriär med texter om sina erfarenheter som romsk kvinna i Rumänien. Sedan dess har hon flyttat till London och fortsatt utforska utanförskap och marginalisering av olika grupper. Hon kommer uppträda med sin performance två gånger under festivalen, första gången innan invigningen, och den andra gången på lördagen med en efterföljande diskussion. Diskussionen kommer då att handla om vad marginalisering innebär för en människas självmedvetande och mentala överlevnad.
Författarpar
Franska Marie NDiaye möter Jonas Hassen Khemiri för ett samtal om möjligheten att göra konst av smärta och utanförskap utan att parasitera och göra våld på andra. Samtalet kan med rätt frågor komma att bli särskilt intressant då sådan kritik även riktats mot Jonas Hassen Khemiri för hans bok Ett öga rött.
I ett Sverige där medier har gjort allt för att hålla igång rysskräcken, så är bilden av Ryssland ett angeläget samtalsämne. Rysske Lev Rubinstein möter finländska Rosa Liksom för att prata om dagens Ryssland med Sovjet som bakgrund. Både Rubinstein och Liksom skriver om Ryssland och har bägge levt i Sovjetunionen.
En annan ryssk röst som skrivit om Sovjet är ingen mindre än Rysslands främsta samtida författare, Ljudmila Ulitskaja. Ljudmila Ulitskaja möter svenska Gabriella Håkansson för ett samtal om epokskildring och hur individuella öden förhåller sig till historien, och ens egen moral till en totalitärt epok.
Dhuong Thu Huong är en av Vietnams populäraste författare, men lever i exil i Paris. Hennes böcker är förbjudna men läses likväl. Så fort Vietnamkriget var över började hon höja sin röst mot regimen. Hon har bland annat skrivit om dess korruption och människorättsbrott, men är också känd för kvinnoperspektivet som genomgående präglar hennes berättelser. Duong Thu Huong möter Ebba Witt-Brattsröm under festivalen för ett samtal titulerat Kärlek i krigets skugga.
Ett av Polens främsta namn, Olga Tokarczuk, läser på söndagen ett specialskrivet tal. Tokarczuks prisbelönta författarskap utforskar de ouppmärksammade sidospåren i historien. Vem var exempelvis Jacob Frank, den judiska sektledaren som på 1700-talet sade sig vara Messias återfödd och skulle föra alla andra religioner vidare mot sanningen?
Festivalen avslutas med ett anförande av den hyllade kenyanske författaren Binyavanga Wainaina. Wainana är utöver sitt författarskap känd för det mod han visat genom att ha trotsat de kenyanska lagar som kriminaliserar homosexualitet, och kommit ut offentligt som homosexuell. Anförandet är titulerat Med litteraturen som ledstjärna.
Spännande samarbeten
En annan del av programmet som ser lovande ut är samarbetet med Dramaten i vad man kallar poesivandringar. En av dessa blir en historisk vandring genom rumänsk poesi från dadaismens Tristan Tzara till dagens feministiska röster. För vandringen står skådespelare från Dramaten samt en av festivalens gäster, Andrei Codrescu, som också kommer att samtala med Martina Lowden om bokens påstådda förestående död.
I samband med festivalens programsläpp avslöjades också vinnaren av Årets översättning 2014. Priset som delas ut på festivalinvigningen av Översättarsektionen i Sveriges Författarförbund, är på 75.000 kr. I år går det till Örjan Sjögren för hans översättning av brasilianaren Daniel Galeras bok Med blod i skägget. Motiveringen lyder, "För att han med stark närvaro, språklig spänst och djupborrande detaljkännedom åskådliggör en värld sammanhållen av ett ovanligt hett författartemperament".
Hela programmet hittar ni på festivalens hemsida.