I tisdags röstade kongressen för att frånta Pérez Molina hans åtalsimmunitet och han har under lång tid varit satt under hård press både från nationellt och internationellt håll.

Detta efter anklagelser om inblandning i en stor korruptionsskandal, på motsvarande Skatteverket, vilken den FN-ledda kommissionen mot straffrihet (Cicig) avslöjade i våras. Avslöjandet ledde till att vice presidenten, Roxanna Baldetti, avgick. Hon står nu åtalad.

Detta händer under en politiskt omvälvande tid och tre dagar innan presidentvalet. Hundratusentals människor har sedan april demonstrerat mot korruption och straffrihet. Pérez Molina nekar till anklagelserna och vill rikta fokus mot den grupp, landets mäktiga ekonomiska elit, som han menar pumpar in pengar i systemet och på så vis möjliggör korruptionen.

Värst enligt mayabefolkningen

Landets stora mayabefolkning ser Pérez Molina som symbol för det värsta förtrycket av och massakrerna på ursprungsbefolkningen under det 36-åriga inbördeskriget. Nu kommer den i maj tillsatte vice presidenten Alejandro Maldonado kliva in i presidentrollen.

Men det är inget som tyder på att massprotesterna kommer att avta. Bland kraven som framförs, vilka stöds av många feminister, finns reformer av vallagen och den lag som reglerar de politiska partierna samt att valet skjuts upp. Enligt Cicig finansieras stora delar av partiernas kampanjer med pengar från organiserad brottslighet och narkotikahandel. Återstår att se om denna ”politiska vår” blir början på att en gång för alla göra upp med det som är den verkliga roten till det onda: att minska klyftorna i ett av världens fattigaste och mest ojämlika länder.

Andrea Ixchiu, urfolksaktivist och kommunikatör menar att de här proteserna visar hur människor börjar övervinna rädslan som finns kvar sedan krigsåren.

– Människor börjar återigen väva sociala nätverk, säger hon.