I den sydindiska delstaten Tamilnadu inleder kvinnorna dagen med att skapa en kolam. Ett intrikat geometriskt mönster som tecknas på gatan utanför porten för att bjuda in gudomar och med dem lycka, hälsa och välgång. Kolam är både en del av hushållsarbetet och en estetisk process. Ett förgängligt, ständigt förnyat konstverk som också fungerar som tecken på önskvärd kvinnlighet.

–  Att kolam är en del av det kvinnliga hushållsarbetet kan bidra till att traditionen inte givits så stort utrymme i forskningen, säger Anna Laine. Jag intresserar mig särskilt för   förnyelsen. Bildkonsten i vår kultur är ju så inriktad på att bevaras för framtiden men kolam återskapas varje dag. Det fungerar som en kommunikation mellan hemmet och omvärlden. Där ingår pånyttfödelsen, kolam är ett tecken på att det finns en kvinna i hemmet och att det därigenom kan återskapas.  .

Som antropolog har Anna Laine studerat kolams betydelse för samhället och för kvinnorna som utför dem. Som konstnär har hon själv provat konstarten och så fått en fördjupad taktil känsla för processen. I utställningen på Etnografiska hoppas hon kunna förmedla båda aspekterna. Dels genom att på traditionellt sätt beskriva fenomenet i ord och bild. Men också genom att presentera egna verk. På så sätt kan besökaren få en känsla för kolams mångfasetterade funktion.

– Det är ingen lätt sak att göra en kolam, säger Anna Laine. Det kräver stort tålamod och väldig noggrannhet. Det är ordningsskapande och viktigt att inte göra fel. När man lär sig att göra kolam anses man förvärva egenskaper som är önskvärda hos en god hustru och mor. Genom den dagliga upprepningen får skapandet av kolam en konstruerande funktion. Det blir en gestaltning av god kvinnlighet. Innan giftermålet ska en kvinna lära sig konsten, en bra kolam utanför dörren blir också ett kvalitetstecken att ta med i beräkningen för den som letar efter en hustru till sin son.

Det är få av de kvinnor som Anna Laine har talat med som uppfattar kolam som en betungande del av hushållsarbetet. Istället talar de om värdet av att ha kunskap som kan bidra till familjens välgång och få skapa skönhet som en välkomnande gest för gudomar och människor. Kolam blir ett sätt att bidra till lycka i hemmet och samhället utanför det, det blir till en knytpunkt, ett sätt att vara medskapande i världens rytm.

Anna Laine är  noga med att poängtera att denna bildtradition inte på något sätt är statisk. Det finns en experimentlusta bland kolam-skaparna, där nya samhällsförhållanden och nya material ständigt inlemmas i arbetet. Också detta hoppas hon förmedla via utställningen för att undvika exotifiering. Genom att delta med egna verk där hennes egna upplevelser blandas med kolam-skaparnas vill hon lyfta fram möjligheten för tvärkulturell förståelse. Och erbjuda nya tolkningsmöjligheter. Både av konst och andra kulturer.