Den gifta kommunalare som arbetat heltid och har en slutlön på 20 000 kronor tjänar inte särskilt mycket på att jobba efter 64-årsdagen. Har hen rätt till bostadstillägg blir det 300 kronor, om inte 500 kronor i månaden – före skatt. Om personen arbetat deltid, och har en större del av garantipensionen, blir förlusten ännu mindre.

För en ogift kommunalare är skillnaden ännu mindre – 130 kronor mer i månaden får den som går vid 65 år jämfört med 62 år.

70 procent av de kvinnliga kommunalare som är pensionärer har någon del av sin pension från garantipensionen, visade Kommunals pensionsrapport 2015.

– Vi har haft en ganska tuff diskussion i Sverige om att höja pensionsåldern och då kan vi tydligt se att det framför allt är vissa yrkesgrupper som har goda förutsättningar att jobba längre, och Kommunals medlemmar tillhör sällan de grupperna, säger Annika Strandhäll, (S), socialförsäkringsminister, till Kommunalarbetaren.

Höj den allmänna pensionen

Kristina Mårtensson som är samhällspolitisk chef på Kommunal menar att den allmänna pensionen bör höjas. Detta utöver de problem som finns med deltidsarbete och låga löner.

– Vi har föreslagit att man måste stärka finansieringen av den allmänna pensionen eftersom vi lever längre i dag i snitt och då ska pensionen delas på allt fler år. För de som haft låga inkomster slår det väldigt hårt, så man måste höja den allmänna pensionen, säger hon till Kommunalarbetaren.

Det håller Annika Strandhäll med om, och säger så här:

– Om vi jobbar längre får vi in mer pengar till systemet, men det finns också andra faktorer som att minska arbetslösheten och att fler kvinnor har möjlighet att jobba heltid. Jag tror att vi alla är överens om att med en ökad medellivslängd behövs det en starkare finansiering, men exakt hur det ska se ut kan jag inte svara på nu.