Utbildningsmyndigheten i Kina har stämts för att läromedel beskriver homosexualitet som en ”störning som behöver behandlas”. En kvinnlig högskolestudent med alias Bai Qui har skickat in en stämningsansökan från Guangdongprovinsen i södra Kina. Den behandlas nu av domstolen i Beijing där myndigheten har sitt säte.
Alias Bai Qui ville veta mer om sin sexuella läggning och upptäckte att nästintill alla böcker på biblioteket kategoriserar homosexualitet som en ”psykisk störning” och att en del föreslår ”elchockbehandlingar för att komma till rätta med problemet”. Förbryllad och frustrerad skrev hon ett brev till utbildningsmyndigheten och bad dem specificera de regler som tillåter sådant innehåll i läromedel. Utbildningsmyndigheten svarade inte inom de femton dagarna som gäller och alias Bai Qui har nu stämt myndigheten. Med tanke på att många i Kina ”är konservativa och känsliga när det gäller homosexualitet” vill hon skydda sin identitet.
Läromedlen i Guangdongprovinsen är inte något undantag. Enligt Homosexuella studenters nätverk beskriver närmare 40 procent av landets läromedel homosexualitet som en störning som behöver behandlas.
Konservativ syn på homosexualitet
Vid en frågestund på bokhandeln Belencre i Beijing bekräftar Yinhe Li bilden att många i Kina ”är konservativa och känsliga när det gäller homosexualitet”, men poängterar att Kina är ett samhälle med stora variationer och att det har skett enorma framsteg de senaste decennierna. Yinhe Li är Kinas förmodligen främsta sociolog, sexolog och hbtq-aktivist. Hon är även författare till flera böcker på teman sexualitet, äktenskap och kvinnors lust. Hennes forskning inom dessa till viss del fortfarande tabubelagda ämnen har lämnat spår i det kinesiska samhället och när den nu 63-åriga Li talade på Belencre drog hon fulla hus.
Det bör kanske tilläggas att Belencre ligger i ett välbesökt område i centrala Beijing och är en stor och välrenommerad bokhandelskedja med 15 butiker i olika delar av Kina. I fyra decennier har Li forskat på sexualiteten i det kinesiska samhället, hon är även en av pionjärerna inom genusvetenskap i Kina. År 2012 gick Yinhe Li i pension, i december 2014 tillkännagav hon på sin blogg att hon sedan 17 år lever med en transsexuell man och nu skriver hon ”på några S/M-noveller”.
Enligt Yinhe Li har det skett stora förändringar i det kinesiska samhället: ”Tidigare talades det aldrig om sex, det var endast till för reproduktion, men detta förändrades i och med ett-barnpolitiken och nu har folk sex för att de har lust.”.
Men det finns fortfarande en utbredd kulturell diskriminering mot hbtq-personer, och tanken att homosexualitet är en sjukdom, som har sin grund i traditionella värderingar med fokus på fortplantning, är också utbredd. Även pressen att gifta sig är stark, vilket har sin grund i att folk vill att släkten skall leva vidare, förklarar Jinhe Li och tillägger: ”Föräldrar och äldre släktingar tvingar människor att gifta sig och skaffa barn. Cirka 70 procent av Kinas homosexuella ingår äktenskap som resultat av socialt tvång”.
Avsaknad av antidiskrimineringslagar
Men det är inte endast det kulturella arvet och den sociala pressen som utgör hinder. Det är inte olagligt att vara till exempel homosexuell, men Kina har inte några anti-diskrimineringslagar som kan åberopas i preventivt syfte eller som skydd. Enligt Yinhe Li tenderar det kinesiska samhället i sin helhet att undvika frågor som gäller homosexualitet, vilket får till följd att många hindras från att till fullo åtnjuta sina rättigheter och intressen.
Förändringar i rätt riktning sker dock och 2011 blev en vändpunkt. Fram till dess tilläts inte rapportering i media om hbtq-relaterade frågor. Det förändrades i och med att den statsägda engelskspråkiga China Daily publicerade en artikel med rubriken ”Shanghai blir värd för första Pridefestivalen”.
På fråga om behovet av och möjligheten till legitimering av samkönade äktenskap i Kina säger Yinhe Li att den viktigaste anledningen till en legitimering är medborgarnas civila rättigheter. Alla medborgare, oavsett kön och sexuell läggning, har rätt att gifta sig, enligt Li. Hon tillade att inget land och ingen region i Asien har tillåtit samkönade äktenskap ännu, men lyfte fram Taiwan, som kanske kan bli det första. Li syftar på det utkast till lag som tillåter samkönade äktenskap som godkändes av den taiwanesiska lagstiftande församlingen i december 2013. Nationalkongressen är dock tudelad och lagförslaget har gått i stå. Trots alla hinder är Li optimistisk och övertygad om att samkönade äktenskap kommer att bli verklighet även i Fastlandskina – någon gång.
Om alias Bai Qui är optimistisk eller inte framgår inte, men hon vill att myndigheter tar sitt ansvar och arbetar för medborgarnas civila rättigheter. På mikrobloggen Sina Weibo har alias Bai Qui publicerat sin stämningsansökan och skrivit: ”Homosexuella lever under press redan som det är. Ytterligare stigmatisering i läromedlen kommer att göra stor skada. Utbildningsmyndigheten borde ha ansvaret för att eliminera skadligt innehåll.”
.