Mångåriga flyktingaktivisten tillika ordförande i Flyktinggruppernas Riksråd, FARR, Sanna Vestin, har blivit utsedd till hedersdoktor vid Malmö Högskola.

– Många av våra studenter är aktiva inom den svenska och europeiska flyktingrättsrörelsen som just nu växer snabbt då allt fler vill engagera sig för en human och solidarisk flyktingpolitik, säger Anna Lundberg, docent i mänskliga rättigheter vid Institutionen för globala politiska studier (GPS)vid Malmö högskola i en kommentar på högskolans hemsida.

– Med sin stora kompetens och långa erfarenhet på området är Sanna Vestin ett viktigt stöd i det praktiska arbetet. Det är roligt och bra att hennes engagemang och kunskap uppmärksammas genom utnämningen till hedersdoktor, fortsätter Anna Lundberg.

Sanna Vestin engagemang i flyktingfrågor inleddes i början av 90-talet då flyktingpolitiken började stramas åt i Sverige. Det blev början på ett 25-årigt engagemang och ideellt arbete som hon först skötte vid sidan av sitt arbete.

Numera är hon ordförande för FARR som är en paraplyorganisation för enskilda och grupper som arbetar för att stärka asylrätten. Hon är också mentor för unga jurister och rådgivare i asylärenden.

I dagarna blev Vestin utnämnd till hedersdoktor vid Malmö högskolas fakultet för kultur och samhälle.

– Det är hedrande och lite förvånande. Jag ser inte mig som akademiker och jag sysslar ju inte med vetenskap även om jag numera är kunnig inom mitt område, säger Sanna Vestin.

Vestin konstaterar också att problematiken ur flyktingarnas perspektiv är de samma i dag som för 25 år sedan:

– Det har hänt mycket sedan jag började arbeta för stärkt asylrätt. Men det är samma problematik nu som då, även om den är mer akut i dag, och hänvisar till att det fortfarande inte finns några lagliga vägar att söka asyl på.

För att söka asyl måste man vara här. Samtidigt innebär EU:s viseringstvång att medborgare i de flesta länder måste söka visum innan de åker till Europa, vilket gör det omöjligt för flyktingar eftersom asyl inte är ett giltigt skäl till att få visum in till Europa. Det gör att människor som måste lämna sitt hemland flyr med falska handlingar eller inga handlingar alls för att kunna söka asyl här. Det i sin tur försvårar processen när de ska söka asyl och uppehållstillstånd i till exempel Sverige.

Vestin konstaterar också att Dublinförordningen inte ger det resultat som den är till för. Den straffar gränsländer som är överbelastade med flyktingar och flyktingar blir papperslösa. Samtidigt gör regeringarnas hårdare restriktioner bara att människor flyr vid en annan gräns.

– Flyktingar hamnar på minus från början. Det är hög bevisbörda för asylsökande. För att räknas som flykting i lagens bemärkelse måste du bevisa att du personligen riskerar förföljelse om du sänds tillbaka och att din fruktan är välgrundad, vilket inte är lätt att bevisa, särskilt inte när din identitet är ifrågasatt, säger Sanna Vestin till Malmö högskola.

– Förståelsen hos människor i Europa har blivit större men inte hos regeringarna.

Vestin lyfter en rad åtgärder som skulle förbättra den nuvarande situationen:

– Det krävs en rad punktinsatser men också ett långsiktigt arbete. Man skulle kunna göra om viseringsdirektivet och upphäva visumtvång för särskilda orter. Man kan öka mängden kvotflyktingar. Det behövs i framtiden en fördelningsmekanism inom EU för mottagning av flyktingar. Man borde också bygga mer på personens anknytning och skäl för val av land. Sedan borde asylrätt få en större plats i juristutbildningar i Sverige eftersom det har så stor betydelse för människor.